Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 4. Sociala reformer. Rangordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
499
kunna tjäna honom så, som han fordrade att blifva betjänad,
för att kunna tillbringa sitt lif i hans krigshär eller i
regeringsbyråerna utan någon som helst lön och därtill bygga
palats i Petersburg, måste dvorjanjerna vara rika. Men
de voro i allmänhet ruinerade. Ättlingar af Rjurik voro
nödgade att förtjäna sitt bröd i enskildas tjänst. En furst
Bjelosielskij var hofmästare hos en köpman och en furst
Vjaziemskij var förvaltare hos obetydliga uppkomlingar.
Lagstiftaren hade också för afsikt att af yngre söner
i familjerna bilda en plantskola, hvarur han skulle erhålla
lämplig personal på handelns och industriens område. Det
skulle ej vara nedsättande för dvorjanjernas arflösa söner
att ägna sig åt ett yrke, och efber sju års tjänstgöring i
arméen, tio års i civila ämbeten och femton års som
handelsmän och industriidkare — alltså beständigt tjänstgöring
— kunde de förvärfva sig jordagods, hvarigenom de skulle
återinträda i de aristokratiska samhällslager hvarifrån de
bortjagats. De som ej ville arbeta skulle ej besitta något,
och de som ej ville lära sig något skulle ej ens fa gifta sig.
Slutligen hoppades Peter kunna förbättra de lifegnas
ställning. I och med att godsägarna blefvo rikare, skulle
de blifva barmhärtigare. En sådan uppfattning gör sig
gällande i hans ukaz, och där förekomma till och med
fraser om "de lysande familjernas ära", som lagstiftaren
ville skydda. Men i själfva verket var det icke detta
hvarom det för honom var frågan. Lagen gällde alla, och
anordningen med en endas arfsrätt tillämpades på alla arter
af ägodelar, vare sig det rörde en jordägares ägendom
eller en klädeshandlares handelsbod, och Peter var framför
allt angelägen om att i staden såväl som på landet hafva
folk, som ansvarade för att skatterna inflöto oafkortade,
samt att de tjänster som staten kräfde af alla sina
undersåtar blefvo uppfyllda. De som ensamma fingo uppbära
arfvet blefvo tsarens förnämsta hejdukar, och lagen var
framför allt en skattelag.
Framgången häraf var ingen. Då kejsarinnan Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
