Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 4. Sociala reformer. Rangordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.504
K. WALISZEWSKI
ej från sina företrädares skatteläggningspolitik, hvilken
hufvudsakligen gick ut på att utkräfva skatter och dagsverken
af stadsbefolkningen. Han gjorde blott denna tanklösa
utsugning ännu mer betungande. Slutligen, då han, såsom
jag antydt, ville, att hans skenadel af dvorjawjer ej skulle
förnedra sig genom att ägna sig åt borgarklassens sysslor,
gick han så långt, att öfverflyttandet af en medlem af
denna aristokrati till borgarståndet skulle anses som ett
vanärande straff, och det är svårt att dela Voltaires
hänförelse för denna idé.
Peter var en omedveten reformator på det sociala
området. Det är hans förnämsta ursäkt. I staden liksom
på landet snuddade han, utan att märka det, i sin andliga
närsynthet vid eller stötte under sitt trefvande emot några
af de stora problem hvilka på detta område kräfb af honom
en bra mycket skarpare blick öfver ett bra mycket
vidsträcktare synfält för att kunna rätt uppfattas.
Ur en synpunkt sedt har han dock, ehuru fortfarande
omedvetet och äfven indirekt, på detta område utfört ett
verk af största betydelse. Han har infört eller, rättare
sagdt, återinfört i samhällsorganismen ett element, som kan
anses hafva bidragit till en mera harmonisk
sammansmältning af alla dess delar. Före hans tid lefde kyrkan så
att säga utom samhället. Med sina rättigheter och
privilegier, som den ville fasthålla på statens bekostnad, med
sina ägodelar, som den ville förvalta utan statens
inblandning, med sina egna tjänare och sin egen rättsskipning,
som ej inskränkte sig tül kyrkliga angelägenheter, utgjorde
den en stat i staten. Allt detta har Peter, såsom vi veta,
gjort slut på. Under hans regemente fingo präster och
munkar träda in i ledet. Äfven om han ej gjorde dem
till medborgare, gjorde han dem åtminstone till undersåtar.
Detta var dock en god början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
