Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den siste riksjägmästaren, af Hugo Samzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Mörnerska konterfej». I en släktkrönika från 1739
heter det om honom: »Han var till sinnet hastig, men
eljest from och uppriktig, alltid lustig och glad,
var i stor nåd hos sin öfverhet och därhos af alla,
som honom närmare kände, allmänt älskad.» Han slöt
sina dagar som landshöfding öfver Västerbotten och
Lappland.
Sveriges förste riksjägmästare var Carl Hård (till
Segerstad), f. 1591 26/2 på Segerstad i Jönköpings
län, d. 1650 21/9 på Skämmingsfors i Skaraborgs
län, gift 1629 15/3 med Beata Kyle. Denne Carl
Hård utnämndes 1635 11/12 till riksjägmästare. För
honom utfärdades 1636 3/8 ett nytt k. bref med
fullmakt att jämväl vara landtjägmästare och låta
upprätta djurgårdar. Instruktion gafs honom 1638
(22/5) 31/5, upptagande 25 punkter (vide: 1637 års
kopiebok för Kronobärgs och Jönköpings län, fol. 157,
och Skaraborgs k. skogscomm:s conc. bok pag. 157
[transsumt]).
Om hans efterträdare — friherre Axel Carlsson
Sparre, som vid tre skilda perioder förordnades
till riksjägmästare, samt grefve Gabriel Oxenstierna
(till Korsholm och Wasa) och friherre Claes Banér —
må här ej vidare malas, utan må vi genast öfvergå
till Sveriges siste riksjägmästare, Ebbe Ulfelt.
Ebbe Ulfelt, son af danska riksrådet Christoffer
Ulfelt och Maren Urup, föddes 1616 23/12 på Råbelöf
i Skåne och dog 1682 30/1 i Stockholm. Hans svenska
historia börjar med att han, som varit generalmajor
och guvernör på Ösel sedan 1644 och blifvit riddare
af Elefanter-orden vid konung Fredrik III:s kröning,
år 1652 nämndes till generalmajor på kavalleriet,
hvarefter han 1661 blef generallöjtnant, 1664
riksråd, 1666 hofrättsråd i Göta hofrätt och 1675
10/6 riksjägmästare, ett ämbete som vid jägeristatens
omorganisation indrogs 1682 14/8. Jämväl var han
lagman i Östergötland sedan 1679 22/12.
Ulfelt drog enligt »Kongl. Senatens Commission»
anno 1676 ut i danska kriget i Blekinge, Skåne och
kring Kalmar. Enligt hans egenhändiga berättelse i
k. Kammararkivet (i »Rijckz-Jägerie Statens Aflöhningz
Räckninge Ifrån Åhr 1665 Till 1673. Item 1675—1681»)
hade han därvid såsom kommenderande under sig:
öfverstelöjtnanten och jägmästaren i Uppland Gustaf
Hjulhammar (skyttar från Uppland och Västmanland
samt jägeribetjänte och skyttar i Södermanland),
landtjägaren och kaptenen Johan Pistohl (ett kompani),
jägmästaren och majoren Adolph Hård (tjänstgjorde
mestadels under Mörner), kaptenlöjtnant Granatenburg
(stupade vid Bältebärga) samt kaptenerna Johan
Sigismund von Scheping och Gustaf Eck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
