Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografisk litteratur: Lehrbuch der gesammten wissenschaftlichen Genealogie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4) Äfven anornas genealogiska ordning inom
anträdet låter sig påvisas. Man ser, huruvida
den gifna anan med sin hustru eller man genom en son
eller en dotter har bidragit till anträdets egares
födelse. För detta ändamål dividerar man såväl
täljaren som nämnaren med 2; hvarvid dock märkes,
att, om en manlig ana föreligger, nämnaren först måste
höjas med 1. Exempel: Anan 16/12 gifver, dividerad med 2,
8/6, och är således i anträdet representerad genom en
dotter. Det samma gäller naturligen om hennes
man 16/11. Vi vilja fullfölja detta exempel. Mannen
till 8/6 är 8/5 bådas barn 4/3 är nu en son. Han är
morfar till anträdets egare, ty han har med
sin hustru 4/4 födt 2/2, som är den sistföddes moder.
5) För att finna föräldrarne till en å anträdet
upptagen person, har man att multiplicera
täljaren och nämnaren med 2 och sedan subtrahera
i från nämnaren. Exempel: föräldrarne till 2/2
äro 4/4 och 4/3, till 8/5 äro 16/10 och 16/9.
Dessa räkningar äro så enkla, att ett verkligt
utförande af ett anträd i schema knappast vidare
är nödvändigt, utan man kunde, säger förf., vid
utforskande af ett anträd direkt upplägga en sedel-
eller lappkatalog, i hvilken hvarje lapp hade sin på
ofvan nämnda sätt anordnade sifferbeteckning.
En ganska utförlig behandling egnas frågan om
anförlust, hvarmed menas det förhållande, att samma
äkta par eller samma person kan två eller flere gånger
i ett anträd förekomma såsom stamföräldrar, stamfader
eller stammoder till en och samma person. Antalet
anor i samma generationsled kan härigenom blifva
väsentligen mindre än det regelmässiga antalet 8,
16, 32 o. s. v. Förf:s. utredning af anförlustens
sociala betydelse är ganska lärorik, i det att
han påvisar, hurusom anförlusten betingas af
jämnbördighetslagar, äktenskap mellan släktingar,
befolkningens mindre rörlighet, trånga statsgränser,
noga bevarad nationalitet, stark nationalkänsla,
enhet i religion m. m. Å andra sidan minskas
anförlusten genom ökad känsla af jämlikhet mellan
olika samhällsklasser, de företrädesvis i katolska
länder talrika, af kyrkan uppstälda äktenskapshindren,
fri ut- och invandringsrätt samt blandning af folk,
stammar och raser. Förf, som med en historikers blick
granskar dessa nu antydda förhållanden, finner, att
det gifves ett i menniskonaturen grundadt sträfvande
att minska mängden af anor. Lagen om det likartades
och jämnbördigas attraktion kan visserligen tidtals
och i ringare mån blifva åsidosatt, men är i det hela
outrotlig; ty »kärleken trifves bäst vid anförlust
och jämnbördighet».
För förf. framstår den känsla af pietet mot gångna
släkten, hvilken tager uttryck i forskningen efter
anor, såsom synnerligen lofvärd, och han kallar
den »en art af religion, åt hvilken man ej upprättar
tempel och altaren, men emot hvilken det socialistiska
frisinnet förgäfves skall löpa till storms, emedan
den är grundad i blodet».
Den tredje och sista delen af arbetet handlar
om fortplantnings- och ärftlighetsproblemen,
d. v. s. genealogien ur naturvetenskaplig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
