Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvenne porträtt i Säfstaholmssamlignen, af F. U. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tvenne porträtt i Säfstaholmssamlingen.
De i andra häftet af denna tidskrifts senaste årgång
meddelade porträtten af tvenne »okände» tillhörande
grefliga bondeska samlingen på Säfstaholm hafva
genom meddelanden från så framstående porträtt-
och tafvelkännare som minister C. Burenstam,
bibliotekarien O. Granberg och friherre R. Cederström
blifvit identifierade. Det visar sig att den redan
af mig uttalade förmodan angående n:r 19 besannat
sig; detta porträtt framställer nemligen enligt
bibliotekarien O. Granbergs åsigt med absolut
säkerhet kejsar Ferdinand III och är liksom n:r 20
måladt af Frans Leux; Granberg anser, att porträtten
1648 kommit från Prag liksom Leux’ på Gripsholm
förvarade porträtt af Ferdinand III. Porträttet n:r
20 uppgifves af minister C. Burenstam äfvensom af
bibliotekarien Granberg skola framställa Ferdinands
broder, erkehertig Leopold-Vilhelm, samt äfvenledes
vara mäladt af Leux.
Rörande detta senare porträtt meddelar friherre
Cederström:
»Det obekanta porträttet ur Bondeska samlingen
å Säfstaholm (afb. n:r 20, haft. 2, årg. IV,
Personhistorisk tidskr.) torde med säkerhet kunna
bestämmas till ärkehärtig Leopold Wilhelm, käjsar
Ferdinand II:s yngre son, f. 1614, i yngre år utnämnd
till innehavare
[1]
av biskops- och ärkebiskopsstiften
Magdeburg och Halberstatt, Passau och Strassburg samt
Olmütz, 1639-43 och 1645-47 käjserlig generalissimus
i trettioåriga kriget, 1641 Hochmeister vid
Tyskherreorden, 1647-55 ståthållare över Spanska
Nederländerna, 1655 biskop i Breslau, d. 1662.
Med denna hypotes måste ifrågavarande porträtt, då
den avbildade personen bär Tyskherreordens insignier,
vara målat efter 1641. Häremot strider ej dräktens
snitt. Det på avbildningen ej urskiljbara vapnet, som
i texten säges innehålla en bjälke, kan ju även gott
vara det Österrikiska husets vita bjälke i rött fält.
Identifieringen sker dock säkrast vid
jämförelse med de mångfaldiga porträtt, vara den
konstälskande biskopen-krigaren låtit föreviga sina
drag. Lättåtkomligast äro då Frans Leux’ porträtt på
Nationalmuseum, där arkehärtigen bär prästerlig dräkt,
Pontius’ stick efter annat porträtt av samme mästare,
Anselmus van Hulle’s porträtt stucket av Pieter de
Jode, stick av samme gravör efter Jan van den Hoeck i
samlingen Pacificatores orbis Christiani, frontespisen
i David Tenier’s gravyrverk över ärkehärtigens stora
tavelsamling i Brussel samt andrahandsgravyrer i flere
samtida arbeten över 30-åriga kriget och dess män.»
Af ofvanstående meddelanden framgår bäst huru föga
kritik för ännu icke så längesedan brukades vid
namngifvandet af äldre porträtt samt huru försigtigt
man bör upptaga äldre obestyrkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
