Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. v. D. Grefve Kristoffer Gyllenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som sitta och hafva hela riket under sig, vara
contributarii. Det är oskäligt.» Likaså förstod han
väl att hotfullt dundra, att medelst ett skoningslöst
blottande af det nuvarande tillståndets brister
kraftigt framhålla de kungliga reformförslagens
nödvändighet och att som rikets fiender stämpla de
sistnämndas motståndare. Så yttrade han i fråga om
den föreslagna reduktionen kort och afgörande: »Den,
som är däremot den är ingen patriot», liksom han ock
patetiskt förklarade att, äfven om de ofrälse stånden
tege, »skulle dock själfva nöden ropa och framtvinga
en reduktion». Hans uppträdande präglas utan tvifvel
af en viss myndighet och stolt segervisshet, som ej
illa anstodo hjelten från Halmstad och Lund, men man
finner dock i allmänhet icke hos honom det brutala
öfvermod, den råa hänsynslöshet, som kännetecknar
flere af hans medkämpar i denna egendomliga
parlamentariska debatt, de där genom sitt utmanande
sätt, sitt öppna trotsande af alla laga former och sin
kärfva kommandoton liksom tycktes med all önskvärd
tydlighet vilja gifva tillkänna, att allt motstånd
här var förgäfves; att våldet, om ej annat hjelpte,
skulle fälla det sista, afgörande ordet i denna strid.
Segern vanns dock, utan att detta ytterliga medel
behöfde tillgripas, och de, som främst bidragit
till densamma, erhöllo sina belöningar. Bland dem
var Kristoffer Gyllenstierna, som nu ändtligen 1681
bekom den rådsvärdighet, på hvilken han så länge fått
vänta. Detta förr så lysande ämbete, som förlänat
sin innehafvare ett ofta nog mäktigt inflytande på
rikets styrelse, ja för ej länge sedan rent af andel
i dess regering, hade dock nu förlorat det mesta
af sin stolta glans. Själfva riksrådsnamnet blef
också som ett tecken härpå kort därefter utbytt mot
benämningen kongl. råd för att därmed tydligen utmärka
rådets numera fullständiga beroende af den enväldige
konungen. »Rådet blef», säger en framstående skildrare
af denna tid, »tills vidare despotismens redskap
utan något synnerligt inflytande.» Dess verksamhet
inskränktes hufvudsakligen till justitieärenden,
det blef en högsta domstol, hvars utlåtande
»endast undantagsvis i viktigare politiska frågor
infordrades».
Bredvid sitt rådsämbete erhöll dock Kristoffer
Gyllenstierna redan följande år ytterligare en ärofull
post, då han efter sin frände Göran Gyllenstierna
kallades till Öfverståthållare i Stockholm. Af
alla de män, hvilka beklädt denna höga värdighet,
fins det ingen, som så länge varit innehafvare af
densamma. I 23 år räckte nämligen hans styrelse öfver
hufvudstaden, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
