Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adliga ätten Wallensteen n:r 1305, af J. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christierni Agricola[1]; född på 1640-talet[2] i
Loimijoki; student af Satakunda nation vid Åbo
universitet 1662; borgmästare i Raumo stad 1679[3];
häradshöfding i Piikis och Haliko domsaga af
Åbo län 26/10 1689; fick efter ansökan adelskap
16/12 1693 och introduktion på Riddarhuset 1697;
bevistade riksdagarne i Stockholm 1719 och 1720 såsom
hufvudman för sin ätt; föreslagen några gånger af
Åbo Hofrätt till assessor och 1710 sökande till ett
ledigt assessorsämbete utan framgång kvarstod han
i häradshöfdingeämbetet[4] till sin död och utöfvade
detsamma själf vid omkring 80 års ålder, då han den
23 och 24 febr. 1725 »höll häradsting med allmoge
och menige man af Pargas i Pjukela länsmansgård». Död
1729. Ägde Wiksbergs säteri (förut kalladt Hevonpää)
i Pemars socken af Åbo län, bodde på denna egendom,
som sedermera ägdes efter hvarandra af hans måg och
efterträdare i ämbetet Abraham Paleen, af dennes son
i andra giftet lagmannen Erik Johan af Palén samt
af dennes dotterson minister-stats-sekreteraren
för Finland grefve Robert Henrik Rehbinder; ägde
ock Koskis säteri, som hans frus farfader (se
nedan) erhållit af kronan för krigsförtjänster
och penningeförsträckningar, beläget i Koskis
kapellförsamling (hvars kyrka svärfadern låtit
bygga 1663) af Mårtens socken i Åbo län. - Gift
1671 med Anna Maria Grass[5], dotter af dåvarande vice
presidenten i Åbo Hofrätt, sedermera landshöfdingen
i Österbottens (Vasa) län friherre Gustaf Grass
(frih. ätten n:r 91) och hans fru Margaretha de la
Mötte (adl. ätten n:r 280).
Barn:
Gustaf (icke upptagen i Anreps Ättartaflor), den
äldste af sönerna (enl. Wilh. Gabr. Lagus); sannolikt
född 1672; student vid Åbo
[1] Hon var dotter af kontraktsprosten och kyrkoherden
i Uskela, Christiernus Simonis Agricola, sonson
till biskopen i Reval Christiernus Michaelis
Agricola (se Pers. Hist. Tidskr. 1900. H. 1.
S. 10) och sonsons son till biskopen i Åbo Michael
Agricola, Finlands reformator, den förste
finske biskop som var gift. Hennes bror
var den kände Sven (Agricola) Leijonmarck, hvilkens
släktskap med Michael Agricola är felaktigt uppgifven
i Wrangel och Bergströms Ättartaflor D. I s. 759,
Nordisk Familjebok, Band I s. 279 och äfven i Lagus,
Åbo Hofrätts Historia s. 482. Jfr Schlegel och
Klingspors Ättartaflor s. 3.
[2] Att W., såsom af Anrep, efter Stiernmans
adelsmatrikel D. I s. 953, uppgifves, skulle varit
född på 1660-talet vederlägges däraf att W.,
enligt Åbo universitets matrikel, blef student 1662.
[3] Enligt pastorsämbetets i Raumo uppgift
lärer från W:s borgmästaretid ej återstå af
kyrkoböckerna fler än en, nämligen för 1685, där
om honom och hans familj ej förekommer mer än
under ett gårdsnummer anteckningen »Borgmästare Joh.
Walstenius II». Staden, som är mest bekant
för de s. k. Raumospetsarna, lika berömda som
Wadstenaspetsarna (båda slagen ursprungligen utgångna
från klosterarbete), blef med dominikanerkloster
(indraget 1538) och kyrka förstörd af eld 1682.
Någonstädes lärer förekommit en uppgift att W. haft
12 barn.
[4] Det innehades före W. af svärfadern,
hvilken, såsom vice president, fått fullmakt att
tillika vara »Häradshöfding öfver Haliko härad»,
och efter honom först af hans måg Paleen till
1738 och af hans dotterson Peter Jusleen 1747-1758,
således ett slags släktämbete.
[5] Hon blef enleverad af W. 1671, då han ännu
var student. De unga fingo snart hennes fars
tillstånd att gifta sig med hvarandra, men, oaktadt
giftermålet redan skett och svärfadern fällt förbön
för honom, dömdes W. till relegation från Akademien
med infami. Se Granfelt l. c. sid. 50 och
Carl v. Bonsdorff, Åbo Stads Historia VI, sid. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
