Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska talande vapen, af L. Fr. Läffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgifves eljest ha haft »gäddan vanligen[1] af
silfver på blått fält»; Sv. Biogr. Lex. a. st. Jfr
Danm. Ad. Aarb. XI, där det nämnes, att, då de danska
släktböckerna sammanfört en dansk medeltidsätt
Gedda, förande sistnämnda vapen, med den svenska
här ifrågavarande på så sätt, att den danska skulle
härstamma från den svenska, detta måste anses
vara oriktigt. Dr K. H. Karlsson har också för mig
uppgifvit, att intet stöd finnes i samtida handlingar
för antagandet af samhörighet mellan de ifrågavarande
svenska och de danska ätterna Gedda.
Det kan här erinras om att äfven en norsk medeltidsätt
Gjedde funnits, som hade samma vapen – om man frånser
färgerna – som de svenska och danska ätterna: en
åt höger uppåt snedställd gädda. Denna norska ätt,
som är upptagen på svenska riddarhuset som adlig ätt
under n:r 2168, bar, efter den ännu lefvande svenska
ättens vapen att döma, en blå gädda på guldfält
(sålunda alldeles motsatta färger mot den svenska
medeltidsättens).
Så omtyckta som djurnamn voro i forntiden som
personnamn (både för- och tillnamn), är det icke att
undra på, att i alla tre nordiska länderna, oberoende
af hvarandra, släkter kunnat få samma tillnamn Gædda
och i samband därmed samma eller nära samma vapen;
jfr nedan under Duwa. För öfrigt är det en bekant
sak, att en stor mängd vapenbilder återfinnas lika
eller nära lika i de tre nordiska ländernas adliga
sköldar, utan att därför släktskap mellan de olika
frälseätterna får antagas.
Med anledning af en anmärkning, som enskildt blifvit
framställd för mig af en heraldisk forskare rörande
Nils Geddas »guldgädda», skall jag tillåta mig
att tillfoga några ord om färgerna i de nordiska
Geddavapnen.
Af de tre olika färgerna hvitt (silfver), gult (guld)
och blått få såväl den första som den andra anses
återge den naturliga färgen af en gädda, hvilken,
som i det här ifrågavarande vapnet är förhållandet,
ses från sidan. Det är bukens hvitaktiga färg, som
i första fallet förallmänligats (på ryggen är ju
gäddan svartgrön).
Hvad den gula gäddan i det svenska vapnet beträffar,
så kunna därvid de »rader af gulaktiga fläckar»
eller »fina tvärstreck» som finnas på gäddans sidor
(se Nordisk Familjeb.), hafva förallmänligats; jag
har sett stora gäddor, hvilkas stora, tätt sittande
gula fläckar gifvit intryck af att hufvudfärgen var
gul. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
