- Project Runeberg -  Personhistorisk tidskrift / Sjätte årgången 1904 /
17

(1899-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska talande vapen, af L. Fr. Läffler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slags tegel. Emaljeradt tegel i olika färger, grönt,
svart, svartbrunt, gult, gulhvitt m. fl., användes
ofta i medeltida byggnader, ej sällan bildande
en mosaik af flera färger. Katedralen i Troyes
var t. ex. täckt med emaljeradt tegel bildande
en mosaik af röd. svart och gulaktigt hvit färg
(se Viollet-le-Duc, Dictionnaire de l’Architecture
IX, 329). Svart färg med gula inläggningar, af ett
mönster liknande de »dubbla sågskurorna» i sigillet
3: 170 hos Hildebrand, Sv. Sig., buro taken till den
portbyggnad, som återges i Münchens stora stadsvapen
af 1330 (se Münchener Kalender 1902, omslagsbilden);
således samma färger som i Stenbockska rektanglarna.

Samma färger, gult och svart, finner man äfven
i verkliga kvadrater (s. k. schackspelsrutor)
i flera vapen (t. ex. Putbuska, v. Brüningkska i
Östersjöprovinserna), och det synes ej osannolikt
att motivet äfven här hämtats från tegelarkitekturen,
liksom då man finner »schackspelsrutor». i rödt och
hvitt, rödt och gult m. m. Färger sådana som silfver
och blått i »schackspelsrutor» {t. ex. i Ramelska
vapnet, von Brandemerska i Östersjöprovinserna) kunde
det ligga närmast uppfatta som afseende att återgifva
två skiftningar af skiffersten; hos Viollet-le-Duc
a. a., s. 454 omtalas skifferstenen i en byggnad
bildande en mosaik i två toner af blyaktig glans,
beroende på olika tillhuggning af stenen. (Skiffer
fins för öfrigt i naturen i olika färger.) Öfverhufvud
synes det mig troligt, att de s. k. schackspelsrutade
vapnen i mänga fall åtminstone hafva sitt motiv från
stenarkitekturen och dess ornamentik (liksom för
öfrigt många hittills, så vidt jag vet, icke nöjaktigt
förklarade vapenbilder, t. ex. alla de hos Hildebrand,
Sveriges Medeltid 3: 372 afbildade). Från adliga
slott kunde det ju ligga nära att hämta motiv för
sköldemärket. Till den egendomliga heraldiska figur
som kallas »den schackspelsrutade bjälken» synes
det mig vara mycket frestande att finna motivet i en
stenlist liknande den, som finnes återgifven öfver
porten till en kyrka i Baumais hos Ruprich-Robert,
L’Architecture Normande aux XIe et XIIe siècles,
T. I, pl. XLIII.

Att benämningen »schackspelsrutad» inom heraldiken
alldeles särskildt är oriktig
[1], när den användes om
vapenbilder, å hvilka så att säga blott hvarannan ruta
finnes, stående å ett för öfrigt orutadt fält i rader
med mellanrum ungefär af en rutas bredd och längd
(stundom mindre) – jfr t. ex. nedre delen af


[1] Det kan för öfrigt förtjäna erinras därom, att i det
latinska namnet för den franska heraldiska termen ecu
échiqueté eller sctttum tcsselatum icke ingår någon
direkt hänsyftning på schackspelsbrädet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 11:46:01 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pht/1904/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free