Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur: Munck af Fulkila och Munck af Sommernäs - Personhistorisk litteratur: Några underrättelser om finska nationella församlingen i Stockholm - Personhistorisk litteratur: En skaldinna i Finland på 1770-talet - Personhistorisk litteratur: Från Adolf Ivar Arvidssons sista lefnadsår - Personhistorisk litteratur: Anteckningar om den finsk-svenska släkten Lindberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Sommernäs ansetts utgången, ehuru den ännu
lefver. Att referera bevisföringen skulle ej vara
nog, hvarför intresserade hänvisas till den lätt
tillgängliga uppsatsen. Här kan tilläggas, att Munck
af Sommernäs’ vapen i formen öfverensstämmer med
det vapen, som tillhört den tredje af tio olika och
utdöda ätter Munk i Danmark, till hvilken ätt hörde
Kristine Munk, konung Kristian IV:s gemål. Vapnet
beskrifves så: tre röda rosor i silfverfält och på
hjälmen tretton fanor vexelvis i rödt och silfver. I
motsvarande svenska vapen har en människofigur
(munk?) tillagts och en fana.
I förenämnda finländska publikation förekomma äfven
följande personhistoriska uppsatser:
Några underrättelser ont finska nationella
församlingen i Stockholm,
af K. G. Leinberg.
Den flitige forskaren, prof. L., redogör icke blott för
församlingens öden utan meddelar tillika, dock utan
anspråk på absolut fullständighet, dess herdaminne. I
en not å s. 167 tvekas om finska kyrkan är f. d. gamla
och stora Bollhuset eller det nyare och mindre. Enligt
J. Flodmarks bekanta utredning blef det sistnämnda
huset förvandladt till finsk kyrka.
En skaldinna i Finland på 1700-talet.
Meddelande af E. Nervander.
Denna uppsats angår Katarina Charlotta Swedenmark,
som tidigt lär blifvit gift med en
friherre Karl Johan Hastfer, hvilken 1764 afled då
hans maka var endast 20 år gammal. Hon ingick
d. 8 aug. 1773 nytt äktenskap med d. v. kaptenen Karl
Fredrik Toll (jfr. Sv. adelns ättartaflor utg. af
Anrep, IV: 393, tab. 9). För de nya uppgifter
förf. meddelar angifvas tyvärr inga källor. Han
förmodar att nämnde Hastfer var af livländsk
frih. ätt, enär han ej upptages i liknämnda svenska
ätts stamtafla, men Baltisches Wappenbuch af Klingspor
har endast en estländsk adlig ätt von Hastfer. Här
synes således en brist i den svenska stamtaflan
vara för handen, manande till forskning, främst i
Finland. Därvid torde forskningen äfven böra omfatta
skalden Lidners maka, född Hastfer, som ock saknas
i våra adelsböcker. Skaldinnans fader, som uppgifves
ha varit bankkommissarie, har förgäfves blifvit sökt
i Sveriges riksbanks tjänstemannalängder. Förf. har
funnit och meddelat tre af hennes dikter, däraf två
ur Gjörvells tidskrift Samlaren. Däri finnes likväl
d. 5 nov. 1775 en tredje med öfverskrift »Afsked af
sommaren. Qväde», som ännu kan läsas med bifall. I
sitt arbete Svenska Vitterheten (2:a uppl. s. 279)
säger Hammarsköld, att »hon rimmade flitigt
tillfällighetsstycken och så kallade landtqväden»,
hvaraf synes framgå att hennes vittra verksamhet
varit större än förf. förmodat.
Från Adolf Ivar Arvidssons sista lefnadsår,
af O. G. är en särdeles läsvärd uppsats, införd i
Förhandlingar och uppsatser, del 15 (1902).
K. F. W-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
