Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett nytt Linné-porträtt, af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
markerad framträder den buktiga näsan å det Scheffelska konterfejet.
[1]
Å det Roslinska och det Krafftska porträttet har den i nämnda hänseende
betydligt reducerats, och å ett litet utmärkt vackert
samtida relief porträtt i profil
[2]
förefinnes icke den ringaste romerska böjning. Om vi med ledning
af senare framställningar därför något korrigera
Lafrensens miniatyr, får densamma en med den nyfunna
bilden mera öfverensstämmande karaktär.
Jag tvekar därför icke att i porträttet se Linné i
hans yngre dagar. Blott i denna sin egenskap torde
dess värde ej vara ringa. Härtill kommer så dess
konstnärliga, som visserligen ej gör täflan till något
mästerstycke men väl åtminstone till ett medelgodt
porträtt af intresse.
Men från hvilken skola och mästare torde det
härröra? Mitt första intryck förde mig visserligen
till den förmodan, att vi här hade med ett svensk
tafla att göra, och att dess upphofsman vore att söka
bland vår frihetstids äldre målare, ja måhända vore
Olof Arenius. Ett viktigt faktum var dock härvid att
beakta. År 1737 vistades nämligen Linné i Holland. Nu
finnes väl den möjligheten, att den kunde uppstått
hemma under hans frånvaro med ledning af någon för
oss okänd äldre bild, men bra mycket sannolikare är
det, att den eller skissen till densamma utförts på
utländsk mark och särskildt i Holland.
Vi få då tvenne möjligheter: antingen är porträttets
mästare en utländsk målare (en holländare eller en i
Holland varande utlänning) eller en svensk, som där
uppehöll sig vid tiden för Linnés vistelse i landet. I
förra fallet blir frågan tämligen svårlöst, och vi äro
inne på gissningarnas vida fält. I det senare torde
däremot en rätt grundad hypotes kunna uppställas.
Innan jag för andra gången undersökt täflan,
misstänkte jag äfven ett ögonblick, att den möjligen
kunde härröra från en svensk konstnär, som vistades
nästan hela sin verksamhetsperiod i utlandet och
säkerligen skulle kunna anges som en aflägsen frände
till Linné, nämligen Sofonias Didrichs. Denne
var son till holländska församlingens kyrkoherde
i Stockholm och hans hustru Elisabeth Krüger,
dotter till handlanden Sofonias Krüger och Katarina
Gertrud Morea, hvars släktskap med Linnés hustru
med samma tillnamn jag f. n. ej känner men dock
vågar förutsätta. Det vore ju ej alldeles otänkbart,
att Linné kunde sammanträffat med den unge målaren
i Holland.
En förnyad undersökning stärkte emellertid min
förmodan, att ingen annan än Arenius vore taflans
upphofsman. Särskildt behandlingen af ansiktet,
dess skarpa teckning och hårda formgifning samt
den varmt tonade karnationen syntes mig hänvisa på
ofvannämnde konstnär.
Härtill kommer den omständigheten, att Linné och
Arenius samtidigt uppehöllo sig i Holland. Den
senare hade begifvit sig dit 1729, hvarifrån han
äfven besökte England. Haag har dock varit hans
egentliga uppehållsort. Där gifte han sig med en
dotter till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
