Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. v. D. Grefve Hans Henrik von Essen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms Öfverståthållare.
Af N. v. D.
Grefve Hans Henrik von Essen.
Westfalen synes hafva varit den gamla adelssläkten
von Essens vagga. Öfver Liffland och Estland kom
den sedan till Sverige. I 30-åriga krigets strider
kämpade Alexander von Essen med utmärkelse under
Sveriges fanor, vann generalmajors titel och svensk
adlig värdighet. Två af hans sonsöner nådde äfven
generalsgraden och upphöjdes till friherrar. En son
till den yngre af dem var kammarherren friherre
Fredrik von Essen, bekant som en af det yngre
mösspartiets främsta och mest aktade ledare på
Riddarhuset. I hans gifte med Anna Charlotta
Kruuse föddes 1755 å familjegodset Kafvelås sonen
Hans Henrik, som skulle blifva den stolta ättens
tvifvelsutan ryktbaraste och mest lysande telning.
Tidigt bestämd för den militära banan, blef han
redan vid 12 års ålder fanjunkare vid Mörnerska
husarerna. Hans studier fortgingo emellertid först i
hemmet och därefter vid såväl Uppsala som Göttingens
universitet och afbrötos icke af hans utnämning 1773
till kornett vid Västgöta kavalleri. Han var då 17 år,
3 år senare blef han löjtnant. I denna sin egenskap
gjorde han sig vid en mönstring på grund såväl af sitt
ståtliga utseende som af sin ovanliga skicklighet i
ridkonsten i hög grad bemärkt af konung Gustaf III,
som, städse angelägen att vid sitt hof fästa genom
utseende och älskvärda umgängesgåfvor framstående
medlemmar af den svenska adeln, genast utnämnde den
tjuguettårige ynglingen till hofstallmästare. Nu var
hans lycka kan man säga gjord. Från denna tid förblef
han under hela Gustaf III:s regering anställd vid
hofvet, där han väl aldrig nådde en fprklarad favorits
mäktiga och inflytelserika om ock afundade och alltid
osäkra ställning, men där han tack vare sitt manliga,
redbara väsen, sin älskvärdhet och sin oegennytta
tidigt vann och städse lyckades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
