Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Bjäre-släkten Wennerberg, af Vilhelm Ljungfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100
och kunskaper. - Sedermera frequenterade jag academien
alla terminer tills år 1769, då jag om hösten antog
condition hos öfverst lieutenanten friherre Gustaf
Wilhelm Kaulbars i Stralsund och ankom dit den 19
september, samt till herregården Hohendorf den 21
september, der herrskapet med sina fyra söner då
vistades hos major herr baron Klodt. Jag var ung och
oärfaren, okunnog i tyska språket och mitt inträde var
i ett brillant hus. Aldrig glömmer jag den nåd Herren
visade mig deruti, att jag fant ynnest för menniskor
och under mitt vistande i detta hederliga hus nära
fyra års tid var jag mer ansedd som barn än främling.
År 1770 den 12 december, då vi inflyttat till
Stralsund, hände den olyckan, att ett af de största
krut tornen vid Tribseer Port flög i luften, hvarvid
icke allenast några hundrade menniskor blefvo dels
dödade, dels skadade, utan och många hus helt och
hållit förstörde. Här åter ett nytt skenbarligt prof
af Guds Ömma vård; ty hade krut tornet sprungit en
half timme senare, så hade både jag och unge baronerna
varit ihjälslagne, emedan vi genast från bordet,
der vi spisade, ärnat oss åt den kanten.
Den 17 derpå följande hade vi öfver staden en
ryslig åska, förmodligen starkare genom samlade krut
particlar i luften, och denna slog in nästan i alla
kyrko tornen. Jag ihogkommer att vid dessa tillfällen
många, som annars icke vill hafva Gud i känsla, måste
ropa: Herre! Herre! Tu äst Gud! var nådelig. Amos 7:2.
Under mitt konditionerande i Stralsund reste jag öfver
till Lund och holt min gradual disputation den 26
october 1771 under herr professor Sommelii præsidio,
blef och året derpå den 23 junii till philosophiæ
magister promoverad.
1773, sedan jag besökt Greifsvald och andra orter,
reste jag den 20 april directe sjöledes från Stralsund
till Torekov och besynnerligt är det, att, då jag i
barna åren hade mycken håg för sjön och tänkte bli
sjöman, tills i Lund större böjelse infant sig för
studier och prediko embetet, jag så mycket vistats
på sjöresor. Under denna resa besökte jag Köpenhamn,
der jag dock varit några år förut under en resa till
Danzig. Jag for snart från Torekov till Götheborg och
kom den 13 maij till Gammelstaden, der jag antagit
condition hos capitainen vid Ostindiska compagniet
herr Jacob Habicht. Han ägde twenne söner, begge nu
i ewigheten. Året 1774 var mig ett särdeles vigtigt
år, dels derföre, att då jag den 24 julii gjorde ett
besök hos herr Nils Bredberg, som var informator hos
directeuren vid Ostindiska compagniet herr Jonas
Malm på säteriet Backa,1 beredde Herren mig icke
allenast en oväntad och oförskylt ynnest hos salig
directeuren, att han allt ifrån den stunden fant
en böjelse till min hjelp och befordran, utan ock
en stadigt varande vänskap och broderligt umgänge
mellan salig Bredberg och mig. Salig directeuren var
en Guds och menniskovän, men hvarifrån denna ömhet
för mitt väl, som haft så mycket inflytande på hela
mitt lefnadslopp? Dels ock blef mig samma år tillbudit
en förmånlig academisk condition och reste jag den 12
october till Lund med handelsman herr Niclas Mattssons
och capitaine
1 I Nöddinge socken, Älfsborgs län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
