Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur. Genealogisk öfversikt öfver de ofrälse Baggesläkterna i Sverige - Personhistorisk litteratur. Minnesskrift i anledning af S:t Johannislogen S:t Eriks etthundrafemtioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som kyrkoherde i Krokstad, Göteborgs stift och
Bohus län, som vid denna tid ännu var förenadt med
Norge. Släkten är sålunda liksom flertalet af de i
Sverige adlade Baggeätterna af norsk härkomst men
synes ej med dem äga gemenskap. Enligt Danmarks
Adels Aarbog 1885, årg. 2, var Nils Bagge broder
till den Peder (Jensen?) Bagge, som adlades den 21
juni 1582 och fick till vapen en röd lindorm i blått
fält med två väpnade armar hållande ett svärd till
hjälmprydnad, således ett helt annat vapen än en på
två ben stående, till höger vänd bagge, hvilket vapen
förts af medlemmar af Marstrandssläkten. Peder Bagge
blef stamfader för ätten Bagge af Holmegaard i Norge
och dog 1606, då han begrofs i Brastads kyrka i Bohus
län, där ätten äfven ägt Toreby och Tömmersjö. Ätten
anses för länge sedan vara utdöd.
Följa så två andra Bohuslänssläkter Bagge, Sven
Olofssons och Olof Svenssons, hvilka säkerligen hafva
samma ursprung som Marstrandssläkten, med hvilken de
genom giftermål äro nära befryndade.
Skånesläkten Bagges ursprung ledes nu från Erska
socken, Bjärke härad och Älfsborgs län. Från västra
Sverige härstammar ock Värmlandssläkten. Om man tager
i betraktande det förhållande, som under gångna
århundraden ofta förekom, att en släkt bodde inom
ett ganska begränsadt område, kan man ej undgå att
tänka på möjligheten af gemensam härstamning för alla
dessa släkter, ehuru några verkliga skäl därför ännu
ej kunna framdragas.
Af synnerligt intresse är den 12 sidor omfattande
förteckning å personer och familjer Bagge,
som ej hafva något kändt samband med föregående
släkter. Det kan i förbigående nämnas, att en däri
upptagen G. W. Bagge tillhör adliga ätten Bagge af
Söderby. En jämförelse mellan denna förteckning
och första upplagans tillägg visar, huru många
personer det lyckats utgifvaren att identifiera men
också huru många nya okända som tillkommit. Ett
register underlättar här högst väsentligt bokens
användning. Än förtjänstfullare skulle arbetet
hafva varit, om till de många säkert med stor möda
hopsamlade årtalen och data om en persons födelse,
giftermål och död fogats orten därför, hvilken ofta
måste hafva varit utgifvaren bekant, liksom de ingifta
fruarnas föräldrar, hvilka nu ej heller finnas nämnda.
Det vore glädjande, om den utförligare släktbok med
förteckning på begagnade källor, som utgifvaren
talar om i förordet, kunde blifva verklighet.
G. I.
Minnesskrift i anledning af S:t Johannislogen
S:t Eriks etthundrafemtioårsjubileum 1756 30/11
1906.
Stockholm, K. L. Beckmans boktryckeri 1906.
Kvart, 4 + 309 sid. + planscher. Pris 5 kr.
Under de senare åren hafva åtskilliga minnesskrifter
utgifvits af svenska frimurarloger med anledning af
firade jubileer i Stockholm, Göteborg, Kristianstad
m. fl. städer. Ej allenast frimuraren utan hvarje
Personhistorisk forskare bör med tillfredsställelse
hälsa dessa skrifter, hvilka innehålla ett rikt
personhistoriskt material. Det sist utkomna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
