Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af rektor godkänd, dermed jemförlig art af bestraffning»
(§ 49: 2)). »Sedan lärjungen visat ofvan nämnda straff
vara utan åsyftad verkan, skulle förhållandet hafva
anmälts hos rektor, hvilken egt bestämma en till
framkallande af den felandes ånger och blygsel lämplig näpst >
o. s. v. (§ 49: s)). Jag frågar: hade det varit pedagogiskt
riktigt att förfara på det sättet i ett sådant fall? Jag
tror, att ingen, som verkligen känner barnnaturen och
isynnerhet pojknaturen, svarar ja på den frågan. En
dylik omständlighet vid sådana förseelser är i en frisk och
hurtig pojkes ögon att göra allt för stor affär af en
enkelt och lätt expedierad sak, som inte är så farlig. Och
att anmäla för rektor disciplinbrott af denna art är
enligt pojkbegreppet och pojkterminologien detsamma
som att vara kitslig och att springa med sqvaller. En
lärare kan derigenom störta sig ohjelpligt i lärjungens
ögon och göra sig alldeles omöjlig. Att läraren handlar
i enlighet med skollagen, när han gör så, det kan en
sådan ung medborgare aldrig få i sig. Eller också tycker
han, att skollagen är dum i den punkten. Och det är
den också. Och då anser han vidare, att en förståndig
lärare icke skall*bry sig om den.
Man misstar sig mycket, om man tror, att pojkar
tycka illa om en lärare, som, när det behöfs, ger dem
en handgriplig dufning. Tvärt om. Men han måste
förstås vara rättvis och hafva urskilning. Deremot torde
det vara mycket sällsynt, att de fästa sig vid en
»beskedlig» lärare.
Till det nu sagda vill jag lägga ytterligare det
erfa-renhetsrönet, att fall kunnå ges, när rektor anser sig
böra med *stut» bestraffa lärjungar äfven i de två
öf-versta klasserna. Jag tänker särskildt på två sådana
fall, som jag närmare känner till. De voro af den art,
att inför dem »humanitetsteorierna> måste stryka på
foten. Rektor handlade enligt mitt förmenande alldeles
riktigt. Han utsatte sig för risken att blifva åtalad.
Detta var vågadt, men det var aktningsvärd t.
Min mening med allt hvad jag har sagt om denna
sak är att, om möjligt, få bort nu gällande skollags oför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
