Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till djuren. Tanken vidgas, men principen blir
densamma.
Å andra sidan ändras uppfattningen av gott
och ont allt efter graden av fattningsförmågan eller
förvärvade kunskaper. Det finns ingenting
oföränderligt häri.
Den primitiva människan kunde finna det
mycket bra, det vill säga mycket nyttigt för släktet
att äta upp sina gamla föräldrar när de blevo en
börda (i verkligheten mycket tung) för stammen.
Han kunde också finna det bra — det må
framdeles tolkas: nyttigt för samhället — att dräpa sina
nyfödda barn och att endast uppföda två eller tre
på var familj, så att modern kunde amma dem
ända till treårsåldern och ödsla sin ömhet på dem.
Nu har uppfattningen förändrat sig; men
medlen för livets uppehållande äro icke längre blott
stenålderns. Den civiliserade människan står icke
längre i samma ställning, som den vilda familjen,
vilken hade att välja mellan de två onda tingen:
antingen att äta upp de gumla föräldrarna eller
också att alla få otillräcklig näring och att snart se
sig urståndsatt att föda såväl de gamla föräldrarna
som de unga i familjen. Det är nödvändigt att
försätta sig till dessa tider, som vi endast med
möda kunna frammana i vår fantasi, för att förstå,
att under de dåvarande omständigheterna kunde den
halvilda människan tänka tämligen riktigt.
Tänkesätten kunna förändras. Uppfattningen
av det som är nyttigt eller skadligt för släktet
förändras, men grundvalen blir oföränderlig. Och om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
