Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ronens egendom se en påle, på hvilken med några
obegripliga tecken förkunnas, att den arbetare, som
kommer och slår sig ned på detta område, skall
jämte jorden få verktyg och material att bygga en
stuga samt utsäde till sin åker utan att betala några
pålagor under ett visst antal år. Detta antal är
tecknadt med lika många kors på pålen, och bonden
förstår hvad dessa kors betyda.
På så sätt strömma de fattiga till baronens
egendom. De anlägga vägar, torrlägga kärr, skapa
byar. Efter nio år pålägger dem baronen
arrende-afgift, fem år därefter tar han upp pålagor, som
sedan fördubblas, och arbetaren antar dessa nya
vilkor, därför att han på annat håll icke skulle
finna några bättre. Och så småningom blir med hjälp
af lagen, som stiftas af herrarna, bondens fattigdom
källan till baronens rikedom och icke endast baronens
utan också en hel skara ockrares, som slå sig ned
i byarna och föröka sig mer ju fattigare bonden
blir.
Sålunda tillgick det i medeltiden. Och är det
icke nu alldeles på samma sätt? Om det funnes
fri jord, som bonden kunde odla som han behagade,
skulle han väl då gå och betala tusen mark
hektaren till herr vikomten, som behagar sälja en
jordlapp till honom? Skulle han väl betala ett dyrt
arrende, som tar ifrån honom tredjedelen af det han
frambringar? Skulle han väl gå på dagsverken för
att gifva hälften af sin skörd åt egendomsherrn?
Men han äger ingenting, således måste han
antaga hvilka vilkor som helst, förutsatt att han kan
lefva och odla jorden; och den han riktar är
egendomsherrn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
