Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtidigt med att de afsätta våra fabrikers varor.
Nå väl, låt afsättningen stanna och varorna icke
längre cirkulera! Då det fattas bröd i Paris, och
då Lyon icke längre finner köpare för sina
sidentyger, då blir reaktionen förskräcklig, den kommer
att trampa på lik, föra mitraljöserna in i de stora
städerna och ut på landsbygden, utföra hela orgier
af afrättningar och deportationer, såsom den gjorde
1815, 1848 och 1871.
Allting hänger ihop i våra samfund, och det är
omöjligt att förändra något som helst utan att skaka
det hela.
Från och med den dag, då man nedslår
privategendomen i någon af dess former —• jordbrukets
eller industriens — blir man tvungen att nedslå den
i allo. Själfva revolutionen kommer att göra det
till en nödvändighet.
Dessutom skulle man icke, äfvcn om man ville
det, kunna inskränka sig till en expropriation, som
utfördes endast delvis. Då en gång Den Heliga
Egendomens princip har vacklat, skola dess
teore-tici icke kunna hindra den från att förstöras, på
ena bållet af torfvans slafvar, på det andra af
industriens.
Om en stor stad, till exempel Paris, lägger
hand endast på husen eller fabrikerna, blir den
genom sakens inre nödtvång drifven till att icke
längre erkänna åt bankirerna rätten att indrifva af
kommunen femtio millioner i skatt under form af
ränta på -forntida lån. Den blir tvungen att sätta
sig i förbindelse med jordbrukare och att
obevekligt drifva dem till att göra sig fria från jordägarna.
För att kunna äta och producera måste den expro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
