Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skan på en tändsticksfabrik, så är detta icke på grund
af deras »produktionskostnader». Det är på grund af
monopolet på uppfostran eller monopolet på industrien.
Ingeni ören, vetenskapsmannen och läkaren exploatera
helt enkelt ett kapital — sina examensbref — liksom
mannen ur borgarklassen exploaterar en fabrik eller
adelsmannen exploaterade sina ärfda titlar.
Hvad arbetsgifvaren angår, som betalar ingeniören
tjug° gånger mer än arbetaren, så är det på grund af
följande mycket enkla beräkning: om ingeniören kan
vid produktionen bespara åt honom 100,000 francs om
året, betalar han honom 20,000 francs. Och om han
träffar en verkmästare, som är skicklig i att utsvetta
arbetarna och som inbesparar 10,000 francs vid
tillverkningen, skyndar han sig naturligtvis att ge honom
två eller tre tusen francs om året. Han ger ut ett
tusental francs, när han ser, att han kan förtjäna tio
därpå, och däri ligger just andan i hela
kapitalistsystemet. Det förhåller sig på samma sätt med skillnaden
på de olika yrkena inom kroppsarbetet.
Må man således icke tala om de
»produktionskostnader», som ullagts för arbetskraften, och påstå, att en
student, som gladeligen tillbragt sin ungdom vid
universitetet, har rått till en tio gånger större lön än
gruf-arbetarens son, som sedan älfva års ålder gått och tynat
bort i grufvan, eller att enväfvare har rätt till tre eller
fyra gånger högre lön än jordbruksarbetaren! De
nödvändiga utgifterna för att frambringa en väfvare äro
icke fyra gånger större än de, som gå åt för att
frambringa en bonde. Väfvaren. drar helt enkelt fördel af
den ställning industrien intar i Europa, i jämförelse
med de länder, som ännu icke ha någon industri.
Ingen människa har någonsin räknat ut dessa pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
