Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
|.
Poesien har i någon mån sitt afskilda ordförråd.
Det finnes vissa ord, hvilka den särskildt tagit i sin
tjänst, och andra, som den ej gärna begagnar. Detta
förhållande har blifvit undersökt af prof. E. H.
Tegnér i den afhandling om »Poesiens språk», som
utgjorde hans inträdestal i Sv. Akademien. Om vi
kunna leta ut grunden till en dylik förkärlek eller
obenägenhet för vissa ord, skola vi med detsamma
komma poesiens afsikter på spåren. Och för oss
gäller det då att se, i hvad mån dessa afsikter äro
teoretiska. Jag skall utgå från den nämda
afhandlingen och de resultat, till hvilka språkmannen där
kommit. Dock först en viktig erinran.
Prof. Tegnér har ej haft anledning att betrakta
Poesiens ordval, utan för så vidt det företer
egendomligheter i jämförelse med den öfriga litteraturens. En
sådan inskränkning kan här icke göras. Vår
undersökning gäller det teoretiska arbete öfverhufvud,
Som poesien möjligen uträttar. Och detta röjer sig,
som jag tror, mycket tydligt äfven i valet af de ord,
hvilka ej särskildt tillhöra poesien — och dessa med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/poesilogik/0033.html
