Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känner och föreställ er dem känna medlidande med
någon: ni skall på en kort stund ha upptäckt många
arter af medlidande; nästan hvar person har sitt. Och
de flesta af dessa slag skulle ni helst vilja betacka er
för, medan andra höra till människans mest upphöjda
och värdefulla känslor. Det synes mig nu, som om
debatten icke kan leda till något resultat, om man
skall behandla alla arterna af medlidande under ett.
De kunna icke skäras öfver en kam. Nietzsche har
i någon mån att skylla sig själf, om han
missförstås i denna punkt. Jag tror i själfva verket, att
han missförstått sig själf, att han låtit ordet beherska
tanken och ej märkt att han under samma namn hade
att göra med högst olikartade själstillstånd. Han har
därför ryckt upp hvetet med ogräset.
Här får jag emellertid bemöta en invändning,
som verkligen blifvit gjord, nämligen af H, Höffding
i en uppsats om »Filosofien som Kunst» hvari han
äfven berört min skrift »Intuition». Höffding menar
att vetenskapen ej kan följa nyanseringarna ända ut i
det individuella. Det skulle tillhöra »Filosofien som
Kunst», som praktisk lefnadsvishet, att göra detta.
Härtill vill jag svara följande.
De olika former t. ex. medlidandet antar hos
olika individer äro icke att betrakta som exemplar
utan som arter. Vetenskapen har, det är sannt, icke
att göra med de enskilda exemplaren, men arterna har
den att bestämma. Om vi tänka oss tio personer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
