Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På svarta kullar stå.
Och, under ufvars gråt, mullvador, ormar, mårdar
Ur sina kamrar gå.
Vid kftllan allt är tyst, knappt rör sig minsta myra,
När mot dess klara djup Timantes i sin yra, *
Bespeglar månans klot.
På grenen af en alm Alexis hängt sin lyra,
Och slumrat vid dess fot.
Det späda vatten-sorl, som ned i mossan spelar,
Och uti ränlars språng kring fältet sig fördelar,
Gör ögats sömn så söt,
Att döden liksom käns hvar droppa blod förstela,
I sjelfva helsans sköt.
En ljum och kylig blåst emellan löfven susar,
Och under trädens rusk den mörkblå böljan krusar,
Kring Roddarns blanka år.
Mot klippan, vid ett plump, dit strömmen inåt frusar,
Den glupska gäddan slår.
Der ligger Jägarn trött, med hatten under öra;
Vid bössan mot hans arm, att minsta buller höra,
Sig Hunden lagt i ring.
Och Fiskarn nyss begynt sin not i vassen snöra,
Och plaska stranden kring.
På trädgårdssängens brant, som ned åt viken drager,
Den trefne Abon syns, vid månans halfva dager,
Med vatten-kannan fyld.
Ilans täppa syns så grön, hvar planta frisk och fager
Försilfrad och förgyld.
Vinrankans dufna prål åt muren vill sig luta,
Tulpanens skrumpna blad sig mer och mer tillsluta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>