- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
23

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och sätta mig i förlägenhet på samma gång,»
underströk han med ett illmarigt leende.

»Vi tillåta honom endast fullgöra den första
delen af hans ärende ... eller också må han akta
sig ... ty då får han med oss att göra! ... Men
hur mår den kära Marie?»

»Marie var i morgonmässan. Hon räknar på
er och har gifvit mig i uppdrag att inbjuda er till
supé.»

»Jag skall med nöje komma; med villkor
likväl, att min migrän inte spelar mig ett af sina
vanliga spratt och att min herre och man samtycker
att följa mig.»

»Hör ni, granne?» frågade Plawicki.

»Alltid till er tjänst!» svarade den gamle
Jamisz med slocknad röst.

»Vi återse hvarandra således!»

»Ja, farväl, tusen kyssar till Marie!»

Därpå vände sig den vackra frun till Polaniecki
och räckte honom sin fina, handskbeklädda
hand.

»Mycket glad öfver att ha återsett en gammal
bekant!»

Onkel Plawicki hade redan krökt armen med
en efter omständigheterna lämpad åtbörd och ett
passande leende. De gingo till vagnarna, följda
af mannen. Polaniecki stannade efter tillsammans
med Gatowski. Denne senare granskade honom
under lugg utan att säga något. Det var för
öfrigt en vacker ung karl, visserligen något fetlagd,
men reslig och stark till växten; ljusa mustascher
beskuggade hans läppar ...

»Jag återfinner precis den gamla människan,»
tänkte Polaniecki.

Och hela hans varelse intogs af ett doft agg
till denna illa slickade björn.

Plawicki återkom emellertid med strålande
ansikte.

»Nå?» Såg du?» utbrast han och slog sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free