- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
217

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 15 på förmiddagen lät jag Nilsson nedföra
en drifvedsstock till båten, för att deraf göra en mede
att fästa under dess hvassa köl. Jag hoppades
nemligen att kunna fortsätta färden åt nordost och öfver
den fasta isen framtränga till Nordostlandet, hvilket
utan denna mede blifvit svårt, tv kölen skar in i isen,
och de till båten hörande medarne hade blifvit
lemnade ombord, emedan en dylik färd ej vid afresan
förutsattes. Under tiden gick jag i land att bese ön, som
redan 1773 besöktes af Phipps’ expedition och 1827 af
Parry. Sådan de beskrifvit henne, är hon ännu i dag.

Hon är, med undantag af Quarz Rock, dit jag nu
begaf mig, och den redan omtalade åsen, mycket slät,
ligger endast några fot öfver hafvet och påminner något
om Stora Stenöns öde kalkslätter. Stränderna äro låga
klipphällar, omvexlande med sanddyner, hvari lemningar
af skeppsvrak och hvalben äro inbäddade, förutom en
mängd drifved. Längs vestra kusten sträcker sig en
lagun, som ej är synnerligen bred och åtminstone på
ett ställe står i förbindelse med hafvet. Den var
ännu isbelagd och här och der funnos runda hål, som
sälarne begagna för att komma upp på isen. På östra
kusten sågs äfven en lagun. On var nästan fullkomligt
snöfri och de snömassor, som ännu lågo vid foten af
Qvarz Rock, höllo på att försvinna och gåfvo upphof
åt en ganska stor och djup elf, som ilade ut i lagunen.
Närmast stranden var marken betäckt med stycken af
lerskiffer, som äfven på några ställen i fast klyft stack
upp i dagen. Längre upp är den här och der belagd
med större och mindre flata hällar, hvilka på öns norra
sida bestå af hyperit och nästan hafva formen af sexsidiga
skifvor. Den ursprungligen fasta klyften har här liksom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free