- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
62

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kol Bay är en obetydlig bugt. Den omgifves på
alla håll af berg, af hvilka de på ostkusten äro ganska
höga. De stiga först brant upp till en högslätt af
öfver 1,000 fots höjd, från hvilken återigen en stor
kupol höjer sig till 2,500 fot. Bottnens berg stiga blott
till en höjd af 1,200 fot, de närmast stranden på
vestkusten endast till 800, men bakom dessas platåer höjer
sig en spetsig topp till 1,500 fot. Rundt hela viken och
framför allt innerst i densamma ligger en temligen bred
slät landremsa, hvilken är täckt med ymnig vegetation
och till följd häraf utgör en god renmark. Hvad vikens
farvatten angår, bör seglaren akta sig för den ganska
långgrunda vestra kusten; deremot kan man följa
ostkusten ända till rysshusruinen och straxt utanför ankra
på 6 famnars djup; att segla innanför den nära
rysshusruinen utfallande elfven är ej att tillråda.

Från Kol Bay för jag vidare vesterut mot Green
Harbour, alltjemt följande kusten, hvilken från att vid Kol
Bays vestra horn vara en låg sandrefvel snart höjer sig
till en omkring 30 fot hög, nästan öfverallt lodrät stupa,
och med undantag af en nära Green Harbour befintlig
bred men grund bugt, hvari en elf utfaller, fortlöper
nästan rätlinigt hela vägen. Kuststräckan är till följd
häraf ytterligt enformig att passera. Närmast
stranden är vattnet alldeles grundt och hafsbottnen utgöres
af stora stenblock, hvilka öfverallt der isen ej bortskrapat
alla mjukare föremål, äro höljda af en ymnig algvegetation.
Sedd ifrån båten syntes Green Harbour alldeles isbelagd,
men då jag steg upp på ett högre isblock visade det
sig, att detta endast var en synvilla, beroende på den
föga upphöjda punkt, hvarifrån isen betraktades, och att
farvattnet till vestkusten var öppet, om också tätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free