- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
107

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessutom ankarbottnen ej är särdeles god. Äfven sjelfva
Storfjorden är i denna trakt långa sträckor från stranden
blott 3 famnar djup. För tillfället voro de mindre djupa
ställena förträffligt utmärkta genom stora, på grund stående
isblock, mellan hvilka hafvet låg spegelblankt och klart.

Såsom vi redan förut nämnt, lemna dylika isblock
ett välkommet skydd åt Spetsbergsfarare emot sjögång,
drifis och i viss mån äfven storm. Deras fot skjuter
så djupt under vattenytan, att man kan anse det
farvatten rent der grundisstycken strandat. Ofta
förtöjas fångstfartygen vid dem, för att invänta de på jagt
utsända båtarne, för att under stiltje ej drifva tillbaka
med strömmen m. m. Äfven fångstbåtens trötta
roddare hvila ofta ut på dessa isklippor. Bädden är dock
ej säker. Mången gång kantrar klippan plötsligt och
krossar det närbelägna fartyget samt försänker det
sofvande manskapet i dödens armar. Fångstfartyget
Johanna Christina, fördt af skepparen Gurrho, blef sålunda
den 20 Juni 1859 totalt förstördt genom kantringen af en
grundis. Redan förut hade fartyget lidit så mycket under
seglatsen i drifisen, att manskapet beredde sig på att
lemna det. De begynte derföre att föra proviant och
nödiga kläder på ett stort grundisblock, vid hvilket
fartyget låg förtöjdt och hvilket tycktes vara fullkomligt
säkert. Men några timmar derefter kom grundisen i
rörelse, foten lyfte upp fartyget och krossade det med
sådan hastighet, att manskapet knappast hann rädda sina
lif. Tvenne man bergade sig, efter att hafva varit i
lifsfara emellan vraket och isen, på en af båtarne, de öfriga 4
männen på drifisfältet. Den skeppsbrutna besättningen
blef sålunda delad i tvenne partier, hvilka först efter 9
dagars förlopp ånyo träffades. Under dessa dagar hade de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free