Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så långt man från däck kunde se, betäckt af tätt
sammanpackade små isflak af gråaktig färg och af en, eller
på sin höjd två alnars diameter. De flesta voro
försedda med en smal, upphöjd kant af ljusare färg, hvilken
tydligen uppstått af flakens nötning mot hvarandra.
Här och der såg man ett större isstycke, hvars aftärda
snöbeklädnad visade, att det nyss förut drifvit kring i
öppnare vatten, der det snart skulle gått sin upplösning
till mötes, om det ej för en tid genom denna nybildade
is blifvit skyddadt för vattnets inverkan. På flera af
de omtalade isflaken spårade man, huru de i sin ordning
uppstått af ännu mindre, flata och afrundade stycken;
till yttermera visso såg man här och der sådana, af
några få tums längd och till utseendet helt tunna,
hvilka ännu icke frusit tillsammans. Liggande tätt
intill hvarandra, erinrade de om stenläggningen på en
gata. Denna is är hvalfångarnes »pancake-ice». Efter
kaptenens påstående bildas icke sådan is på hafsytan,
utan kommer, ofta i stor mängd, uppflytande från djupet.
I Kristianiafjorden skall man ofta hafva iakttagit sådant.
Då jag under min förra resa vid Beeren Eiland och
inuti Spetsbergs-fjordarne endast fick göra bekantskap
med de vanliga drifisformerna, så var intrycket af den
tafla, som nu utbredde sig framför mig, så mycket mera
främmande. Hade man ej sett en sakta dyning höja
och sänka massan, så skulle man kunnat tro, att hafvet
varit belagdt med ett sammanhängande istäcke, så mycket
mer som de särskilda styckena på något afstånd
fullkomligt sammanflöto med hvarandra. De hvita
fångstmåsarne (Larus eburneus) syntes för första gången; de
åtfölja icke fartyget såsom kryckjorna, hvilka man ser
troget hålla sig till dettas läsida, hvarifrån de alltemellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
