Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af sten och is. Man hade derstädes knappast hunnit
slutdiskutera sjelfva olyckshändelsen, isens läge under året m.m.,
förr än en seglare varskoddes från utkiken — en vid hvarje
grönländsk koloni vigtig händelse, i synnerhet om seglaren
är den första under årets korta seglationstid. Såsom
vanligt vid sådana tillfällen, samlades koloniens invånare vid
stranden, deribland äfven den amerikanske kaptenen och hans
matroser. De skarpögda eskimåerna förklarade snart, att
fartyget icke var något af koloniens vanliga sommargäster.
Man gissade och gissade derför både hit och dit, tills kaptenen
plötsligen under utrop: »Groddam, jag tror det är min egen
skuta», rusade till sina på stranden upplagda båtar och
rodde ut för att se åt, hvilken trollkraft fört det öfvergifna
fartyget under fulla segel rakt till hamnen. Han fann
grönländarne i full verksamhet. En satt i kabyssen och
öfvervakade med stort intresse kokningen af en stor gryta med
ärter. En annan delade ut kaffe med gifmild hand, en
tredje inventerade timmermannens redskap o. s. v. Dessa
angenäma sysselsättningar afbrötos dock hastigt derigenom,
att den gamla besättningen åter tog i besittning sitt forna
fartyg, utan något motstånd från eskimåernas sida, hvilka
till en början fingo nöja sig med en ringa ersättning för
besväret med pumpningen. De upplystes dock snart derom,
att de enligt europeernas lagar hade rätt till godtgörelse af
helt annat slag. Härigenom uppstod en ganska intressant
rättsfråga, nämligen hvilken bergarlön eskimåerna skulle
hafva. Det är att hoppas, att de danska myndigheterna
bevakat sina skyddslingars intresse så väl, att några af de
raske kajakmännen plötsligen finna sig i besittning af ett
kapital, större än någon af deras landsmän någonsin förut
varit egare af. Men »hvad skola de göra med penningarne?»
var den anmärkning, med hvilken mina sagesmän alltid
afslutade berättelsen, och härpå visste ingen att gifva något
besked.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
