Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förträffligt, i synnerhet på morgnarna, då den nya snön täcktes af
skare; de tvenne senare dagarna deremot ytterst dåligt, i
synnerhet efter det ett snöblandadt regn med sydostvind
fallit natten mellan den 20 och 21. Så väl den nyfallna
snön, som fjolårets ännu ej bortsmälta snötäcke förvandlades
nu till en vattendränkt snösörja, i hvilken kälkarna i hvarje
ögonblick fastnade så hårdt, att fyra man hade svårt att
få dem upp igen. Alla man blefvo genomvåta, och vi hade
redan den 21 om aftonen svårt att finna på isen ett torrt
ställe för tältet. Den 22 lyckades detta ej mer, utan vi
måste uppslå tältet midt på ett vattendränkt snösörjefält.
Tack vare skyddet af våra kautschuksmadrasser, lågo vi
visserligen sjelfva torrt, på sätt och vis på en flotte af
kautschuk, men blott ett steg utom madrassen, och man
var genast våt öfver fotleden. Något längre fram på året,
när snöns yta åter tillfrusit, eller tidigare, innan
snösmältningen börjat, hade väglaget här varit ypperligt.
När vi sålunda den 21 juli tidigt på eftermiddagen
nödtvungna slagit upp vårt tält på ett fält af vattendränkt
snösörja, från hvilket ingen torr kulle sköt upp, och öfver
hvilket det var svårt att framsläpa slädarna äfven en
bråkdel af en kilometer, sände jag Lars Tuorda på skidor för
att söka få rätt på en torrare väg. Han återkom med det
besked, att isens yta längre öster ut öfver allt bildade en
oöfverskådlig vattendränkt snöslätt, och sade sig för första
gången i sin lefnad ej veta något råd.
Att släpa fram kälkarna vidare var nu alldeles
omöjligt. Jag beslöt derför att vända, sedan jag utsändt
lapparna på en så lång skidfärd mot öster som möjligt. Sjelf
trodde jag dock i början det ej vara rådligt att utsträcka
den längre än 24 timmar. Men Lars, som tydligen brann
af begär att få utforska det af isen gömda förlofvade
landet, förklarade, att han och Anders under en bortovaro af
ett dygn icke kunde hinna tillräckligt långt för att lösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
