Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reseskildringar, som jag då kände, talade i allmänhet om snabba färder
öfver Melville Bay. Ty detta farvatten har passerats utan
hinder af nästan alla de expeditioner, som begifvit sig till
Smith Sound — Inglefields, Kanes, Hayes’, Halls, Nares’
och Greelys. Äfven Nordenskiöld hade påtagligen, såsom
af hans order framgår, den uppfattningen, att färden till
Kap York icke skulle möta några svårigheter.
På morgonen den 26 voro vi enligt besticket, som
dock i dylik navigering ej kunde vara fullt tillförlitligt, vid
lat. 75°. 86′, long. 64° 42′. Vattnet, som förut varit
mörkt, var nu grönaktigt, kursen kunde i det hela taget
hållas temligen väl mellan isflaken, och vid middagstiden
angaf besticket lat. 75° 42′, long. 66° 18′, eller ungefär
15 minuter (28 kilometer) nästan rakt söder om Kap York.
Intet land syntes emellertid i den disiga luften, men ett
säkert tecken till dess närvaro lemnades af rotgesen, som
från klockan 2 e. m. syntes flyga i stora skaror i en
bestämd riktning mot nord-nordost. Vi kunde dock endast
komma fram mot nordvest. Ett par minuter före kl. 5 dref
tjockan ändtligen något undan, och det efterlängtade landet
låg framför oss: en hög ödslig kust med snöbetäckta fjell
och mellan dessa nedskjutande glacierer. Redan i och för
sig vinterlikt förhöjdes detta intryck än mer af det
isbetäckta hafvet och den disiga luften. Vi försökte ånga upp
mot landet, men måste åter fortsätta mot nordvest, och snart
syntes åt detta håll Conical Rock.
Hans Hendrik, som till en början varit villrådig om
hvar vi voro, blef nu hemmastadd. Mot Kap York, d. v. s.
mot norr eller nordost, fans ingen möjlighet att framtränga,
den enda öppna farleden sträckte sig parallelt med land mot
nordvest, och för att ej vår resa skulle blifva helt och hållet
resultatlös, ansåg jag det vara riktigast att styra åt detta
håll, i förhoppning att finna någon lämplig ankarplats, der
vi kunde afvakta isförhållandena och der tillfälle till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
