Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heller pläga vistas ute på drifisen. Saken förklarades
därigenom att en af plåtarne, som användts vid
fotografering af myskoxarne vid Hold with Hope, hade blifvit
kvar i kodaken och nu exponerades för andra gången.
Vår gamla fiende, tjockan, gjorde sig nu åter på
mindre angenämt sätt påmint; vi måste ligga förtöjda från
elfva till tolf f. m., från två till tre och från fem till half sju
e. m. samt från half åtta till half tre följande morgon den
26, hvarpå vi åter måste förtöja från half fyra ända till half
elfva f. m., hvilket allt jag anför såsom exempel därpå,
huru tålamodspröfvande färden genom drifisen, tack vare
tjockan, stundom kan blifva. Emellertid föranledde dock
djurlifvet något afbrott i enformigheten. Långs hela den
kuststräcka, som vi hittills besökt, från Shannonön söderut,
finnas inga alkor eller rotges, hvilka annars förläna sådant
lif åt de arktiska vattnen. Det var därför en riktig glädje,
då jag den 24 utanför Kap Parry fick se en alka, medan
stora skaror af rotges visade sig den 25, flygande förbi
eller sittande på isflaken, nästan till samma mängd som
den 10 juni. Denna dag blef äfven en ung klapmyts
vårt byte, den låg på ett isflak och sköts från fartyget
af jägmästaren. På morgonen den 26 kommo tre gamla
fjällabbar, af hvilka två skötos, nära fartyget, de hade i
sitt följe en unge, som ännu var mörk och hvars
mellersta stjärtpennor ännu icke voro förlängda. Rotgesen
visade sig fortfarande i stora skaror. Vi kunde dock
endast gå framåt några timmar och måste tidigt på
eftermiddagen åter förtöja. Det var dock påtagligt, att vi
hade ganska mycket öppet vatten söderut, ty från detta
håll kom dyning; därtill hade en stormfågel och en
kryckje varit synliga. Då det visade sig, att kopplingen på
propelleraxeln blifvit något lös, och vi i alla fall ej för
tjockan kunde gå framåt, ansåg jag det klokast att reparera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
