Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges och Polens frihetskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tevelj för sin tids bästa ideer: Nordens
-enhet, ordets frihet, en ökad social jäm-
likhet, individernas självmyndighet och
nationaliteternas rätt.» (G. Bååth-Holm-
-berg.) I litteraturen tog sig ock tanken
på det berättigade i Polens krav på fri-
het flere uttryck. Så hos O. P. Stur-
zenbecker (Orvar Odd: I)År 1830», I)Polsk
scen I», C. F. Ridderstad samt C. W. A.
Strandberg (Talis Quaiis) och Gunnar
Wennerberg. De båda sista stormännen
i diktens värld hava, den förre i dikterna
»Glada Tidender) och »En tröstegrund l),
den senare i dikten »Till Polen l) (vid res-
ningen i Krakow 1846) öppet tagit parti
för Polen. Bland opinionsyttringarne
för Polen är ock att nämna konung Os-
ear I:s skrivelse med en (visserligen lam)
protest mot Krakows annektering.
I Czartoryski-museet i Krakow finnes
en samling svensk-polska papper »Sve-
rige och Polen 1848-49 l), vilka förmäla
om besök i Sverige under denna tid av
en polsk kapten J. Waligorski, vilken
i dessa handlingar ger uttryck för den
svenska opinionens polonofila karaktär i
följande ord: »Alla, som jag talade med,
ansago, att freden i Europa aldrig skulle
bliva varaktig, så länge Polen icke hade
återfått sin självständighet. I) Han om-
talar också, att ett rykte gick att konung
Oscars dotter skulle förlovas med stor-
fursten Konstantin Nikolajewitch, men
säger härom: »En sådan förbindelse skulle
stöta på orubbligt motstånd i Sverige
och Norge. I)
Om uppfattningen i Sverige av den
polska frihetsstriden 1830-31, som i det
förega.ende angivits, var nagot delad, kan
man konstatera, att då 1863 frihetsbane-
ret i Polen på nytt höjdes, i Sverige en-
dast en mening rådde om det berätti-
gade i striden. Härtill bidrog väsent.-
ligen två saker: dels hade de liberala
ideerna med deras starkare krav på na-
tionell och politisk frihet i vårt land
10
gjort väsentliga framsteg sedan 1831,
dels voro de förhållanden, under vilka
polackerna denna gång grepo till vapen,
verkligen outhärdliga. Om 1831 års re-
volution av polackerna var väl förberedd
och väntad, kom 1863 års resning som
ett spontant svar på en rysk åtgärd att
utskriva alla unga män till tio års krigs-
tjänst i det stora Ryssland. Den Ollygg-
liga brutalitet, varmed denna ukas sattes
i verket, stämplades också av hela världs-
pressen som en skändlighet. Den grym-
ma konskriptionen kunde också sättas i
scen endast i Warszawa, landsortens unge
män flydde hellre till skogarne än läto
sig föras till det ryska rikets längst av-
lägsna delar. Efter flykten stod dem i
själva verket intet annat övrigt än bilda
friskaror för att försvara sin frihet. På
så sätt uppstod 1863 års revolution.
Den svenska opinionen för den polska
folkresningen var redan från början bety-
dande. Ja, av tidningspressen kunde man
inte uppleta ett enda organ, som inte gav
uttryck för det rättmätiga i polackernas
strid. Då denna sedermera utvecklades
till ett regelrätt krig, och det’ blev uppen-
bart, att de polska friskarorna i längden
icke skulle kunna hålla stånd mot de
överlägsna ryska stridskrafterna, upp-
stod i vårt land ganska tidigt en offent-
ligt uttalad önskan om de europeiska
folkens intervention. Till en början syn-
tes också vissa förhoppningar härtill
kunna finnas, men dröjsmålet och sär-
skilt stormakternas lama framställningar
i ärendet framkallade tidigt indignerade
artiklar i pressen ()Huru länge skola
dessa ’stora’ makter låta dessa våldsgär-
ningar fortfara, innan de göra en ända
på gräsligheterna? l) (Viktor Rydberg i
Göteborgs Handelstidning. )
Då interventionen alltjämt dröjde att
visa något resultat, blev stämningen i
Sverige alltmer irriterad. Karl Wetter-
hoff publicerade i Allehanda en hel serie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
