- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
102

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

luft från högre belägna trakter att rinna till och
lägra sig öfver gärdet. Att som stundom föreslagits
taga upp stora afloppsdiken, genom hvilka den kalla
luften liksom vattnet skulle rinna bort, medför ingen
nämnvärd verkan, ty den luft, som kan rinna bort genom
ett dike eller ett par, torde vara mycket obetydlig,
såvida dikena ej äro väldiga kanaler. Men mången
gång kan man bereda den kalla luften tillfälle att
afrinna från och hindra den att rinna till ett i en
sluttning liggande frostländt gärde genom att röja
bort buskage under och tvärtom främja sådants tillväxt
och förtätning ofvan gärdet. En hög stengärdesgård,
som begränsar gärdet nedåt, är gifvetvis till skada,
en, som begränsar det uppåt, däremot till nytta.

Nederbörd i inskränkt bemärkelse.

Med nederbörd i detta ords vidsträcktaste betydelse
menar man hvarje utfällning i naturen af vattenånga
till vatten eller is. Enligt vanligt språkbruk
menas emellertid med nederbörd nedfallandet ur
moln af vatten i flytande eller fast form. Sådant
nedfallande kan äga rum i form af regn, snö eller
hagel. Anledningen till nederbörden i inskränkt
bemärkelse är den, att de partiklar, af hvilka
molnen bestå, genom riklig utfällning och senare
genom sammanslagning bli så stora och tunga, att de
ej längre kunna hålla sig sväfvande, utan falla ned
till marken. Det är mycket sällsynt, åtminstone i
våra trakter, att vattenångan genast utfaller till
så stora droppar (iskristaller), att de falla ned
i form af regn (hagel eller snö), och sådant »regn
från klar himmel» kan ej gärna bli rikligt eller
långvarigt. Vida vanligare är det, att i täta moln
regndroppar bildas och falla mot marken, men aldrig
nå densamma, på den grund att luften under molnet
är så varm och hennes relativa fuktighet så liten,
att dropparna hinna afdunsta, innan de nå marken. I
dylika fall ser det ut, som om långa fransar hängde
ned från molnet: att de vanligen ej äro riktade
rakt nedåt utan snedt, samt att de ofta äro buktiga
som svajande fransar, beror naturligtvis på vinden,
som vanligen har större hastighet på större höjd.

Att nederbörd börjar falla ur ett moln torde väl
sannolikast bero på utstrålning af värme mot den kalla
världsrymden från molnets öfversta delar, hvarigenom
de här befintliga dropparna (iskristallerna)
afkylas, hvilket åter har till följd en hastigare
kondensering af ånga på dem än på de underliggande
dropparna. Alltså tilltaga de öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free