- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 2 /
213

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjelf, att han befann sig i en falsk ställning. Men, efter
min mening, räknar man honom orättvist till last, att han
uppträdt i sammansättningen. Som Svensk borde han
strida mot alla Sveriges fiender. Icke desto mindre var
den motsatta fördomen mycket gängse bland
allmänheten, hvilken i honom ej såg annat än en Kejsardömets
Marskalk. Bernadotte var ej mera fransman, medan
Moreau fortfarande förblef det, fastän han emottagit
Rysslands färger. Derföre skall ock den oväldiga historien
ställa dessa begge namnkunnige Generaler på ett
ofantligt afstand från hvarandra. Den ene har segrat för sitt
adopterade fädernesland; och den andre bar stupat
under det han slridde mot sitt enda fosterland.

’)Eraedan det är sannolikt, att jag ej mera kommer
att tala om Bernadotte, skall jag här tillägga några otd, i
anledning af hans sednaste vistande i Paris; ty man vet
att han ej återkom dit 1815. Just fråu denna epok har
jag förnummit, att det var en allmänt antagen villfarelse,
det Bernadotte varit ett kreatur af Napoleon. De som
läst mina anteckningar och gjort sig den mödan att
jem-föra uppgifterna rörande denne Konung, som lyckan
skapat, äro redan tagne ur sin villfarelse. Jag skall dock
bifoga ännu några facta, dem jag minnes, och som synas
mig vara af beskafienhet att slita tvisten. Sannolikheterna
göra tvifvelsutan troligt, att Bernadotte, Kejsardömets
Marskalk, sedermera Prins af PonteCorvo, skulle hafva
Kejsaren att tacka för allt. Det är ieke desto mindre
sannt, att Bernadottes lycka nästan alltid stod i strid mot
Napoleons, och det är i synnerhet icke desto mindre
sannt, att Napoleon icke det ringaste bidrog att upphöja
Bernadotte till Svensk Thronföljare. Man bör erinra sig,
det föga fattades, att ju icke den nye KronPrinsen haft
Napoleon att tacka för sin egen undergång fillika med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/2/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free