- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
151

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

görande i Domkapitlet och till en stor del bland Lans stånd
på riksdagarna._

338.

JOSEA STLVAKDER

föddes den 1 Junii 1769. Fadren var Landskamererare i
Blekingo Län. Ägnade sig tidigt ät den juridiska banan,
blef, ännu icke 18 år gammal, Auskultant i Svea IIoi-Rätt,
utmärkte sig der så genom drift och skicklighet, att han
erhöll åtskilliga smärre uppdrag och år 1792 det ganska
vigtiga, att föra Protokollet vid ransakningon öfver
Gustaf lll:s mord. De följande åren fick han åtskilliga
do-inareförordnanden och blef år 1800 Sekreterare i
Ilof-Rätten. År 1805 uppdrogs honom att göra
Rev.-Sekrc-tcrareljenst. År 1810 blef han lläradshöfding i Öster- ocb
Wester-Rckarnes härader i Södermanland och fick redan
följande året det förtroende, att förestå
Landsliöfdingo-Embetet i Hallands län, till livilket cmbetc han
utnämndes år 1812, då han tillika adlades. År 1818 blef ha»
Justitie-Råd och år 1826 President i Svea IIof-Rätt.
Döden öfverraskado honom oförmbdadt den 28 Augusti år
1S33, då han, efter en middagsmåltid på slottet och
under ett samtal med Konungen, träffades af en slagattack,
som slutade hans lif. Han var prydd med
Nordstjerne-Kommendörs-tecknet och upphöjdes i Friherrligt Stånd,
men hann ej introduceras.

339.

Clas’Fleming

föddes den 24 April 1771 på Lydinge gård i Upland,
som tillhörde hans fader, Hof-Marskalken, Friherre Johan
Casimir Fleming. Ättling af en bland rikets förnämsta
familjer, hvilken bland sig räknat sexton Riks-llåd, hade
naturen gått hand i hand med lyckan, för att gifva den
unge Friherren allt som erfordrades, för att bilda en
aristokrat i detta ords vackra bemärkelse. Han var intet
egentligt snille, men hade ett sundt förstånd och ett
redigt omdöme, en imponerande, ehuru något tung, gestallt
och en utomordentligt skön ocb klingande talorgan. Man
skulle kunna kalla honom typeu för en adelsman, och han
var onekligen en af de sista värdige representanterne för
ett Stånd, hvars tid till större delen är förbi, emedan del
ölverlefvat sig sjelft. Han sökto icke statens värdigheter;
han söktes af dem och emottog dem icke som en
tillhörighet, men som en skyldighet, den han borde uppfylla
mot det allmänna. Tidigt anställd vid Gustaf Adolfs hof
och bemärkt af monarken, användes han af honom till ce—
reinoni-beskickningar och åtföljde honom på hans
ryktbara frieriresa till Petersburg. Då öfverläggning här
uppstod, huruvida Konungen kunde gifva efter för Catharinas
fordran, att hennes sondotter skulle som Svensk Drottning
få bibehålla sin religion och hafva sitt eget kapell å
Stockholms slott, var Fleming den endo som understödde
Konungens tvekan ocb åberopade rikets lagar. År 1799
invaldes F. i Svenska Akademien, med hvars yrken han

[ älskade att sysselsätta sig, och der hvarjo skrift, inför
allmänheten uppläst af honom, dorigenom erhöll ett eget
musikaliskt behag. Vid 1809 års riksdag inträdde han
egentligen i statslifvet, såsom Ordförande i Stats- och
sedan i Konstilutions-Ulskottet. Vid följande årets
riksdag i Örebro blef han Landtmarskalk och, efter dess slut,
Statsråd, hvilket enibete han beklädde till år 1824, dä
sjuklighet förmådde honom att nedlägga det. Man lärer
knapt behöfva säga, att alla statens utmärkelser tillföllo
honom, alt han blef Riksmarskalk, Serafimer-Riddare,
Grefve och en af Rikets Herrar. Han alled ogift i
Stockholm den 12 Maji 1831.

340.

Fredrik Wilhelm vok EuRExnEiM.

Liksom Fleming var en af Sveriges siste
aristokrater, så var Ehrenheim en af dess siste diplomater,
värdige detta namn, och for att göra det lysande i dess
bäf-der, har det endast behöfts en lyckligare konjunktur. Han
var född den 29 Junii år 1753. Fadren var Assessoren
Johan Ludvig Ehrenheim. Efter slutado studier ingick
Fredrik Wilhelm i Kansliet, blef anställd vid Kabinettet för
Utrikes brefväxlingen, som då kallades
Presidents-expeditionen, begagnades i åtskilliga diplomatiska värf och blef
slutligen år 1794 Minister vid Danska hofvet, der han
för-värfvade Bernstorfis vänskap och aktning. Redan i början
af år 1796 hemkallad för att emottaga
Hofkanslers-Einbe-tet och år 1801 utnämnd till Kansli-President, bestridde
han detta ansvarsfulla embete ända till 1809 års
revolution. Att fäderneslandet icke fick draga den nytta det skulle
kunna hemta af hans egenskaper, af hans upplysta förstånd,
hans ljusa åsigter och hans stränga redlighet, härrörde af den
Kongl. personligheten, som var föga böjd alt taga råd,
genom sin frånvaro ur riket, ofta ur stånd att ens höra
sådana, ocb der de diplomatiska besluten ofta kommo
Ehrenheim tillhanda färdiga och fattade, samt endast
ex-pedi’ion.s-åtgärden var honom ölrig. I denna sökte han
åtminstone bringa ordning och tydlighet, oeh de
offentliga handlingarna lingo under honom en stil ocb ton, som
\ar dem värdig och som de någon lid saknat. Efter
stats-livält’ningen drog Ehrenheim sig tillbaka, mindre dertill
föranledd af den allmänna rösten, som misskände honom
och tillskref honom visserligen icke orsaken till det onda
som skett, men likväl något af skulden dertill, einedau
han ej bjudit till att hindra det, utan af den
öfvertygel-sen, att, då nationen förkastade, icke personen, men
systemet, borde de, som medverkat dertill, icke qvarstanna

i styrelsen. Ilan tog således afsked och satte sig ned på
sin gård Skareda i Småland, ägnande sig åt landtbruket
oeh vetenskaperna. Dessa öppnade för honom sina
skatter och han blef en icke ovärdig adept i deras helgedom.
Hans skrifter: Samlingar i allmän Fysik och om Klimat em as
rörlighet, betraktades som mönster för vetenskaplig stil och
Svenska Akademien ansåg genom dem sin prisfråga i
detta fall praktiskt besvarad, samt lemnade författaren,
såsom bevis på sin aktning, sitt stora pris i vältaligheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free