Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda vägar. Berättelse af Therese F. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA VÄGAR.
31
tro, att han skulle låta sig behärskas af hustrun, vore hon
aldrig så ädel.
Birger såg, hur hon stridde med sina känslor, men han
fann icke ord att säga henne. Ett slags bedöfvande
liknöjdhet kom öfver honom. Om Siri öfvergåfve honom, vore allt
annat honom likgiltigt, han kom sig icke för att strida för
sin kärlek.
Efter en stunds tystnad steg Siri upp. "Farväl,Birger! Jag
kan ej bli din hustru under nuvarande omständigheter, jag
skulle aldrig tillfredsställa dig, aldrig kunna göra dig lycklig.
Med min tillbakadragna natur skulle jag illa passa i din
omgifning." Hon försökte småle. "Förlåt mig, Birger, jag
skall bedja Gud göra din väg lycklig och jämn. Vill du ej
förlåta mig?" tillade hon bedjande, då han förblef tyst.
"Hvad skulle jag förlåta dig för, Siri? Det är jag, som
brister. Jag kan ej uppfylla de kraf, du ställer på mig. Du
är för ädel och hög för mig... Men hvad skulle jag taga
mig till utan dig?" Han talade nästan för sig själf, utan
att se upp. Hon stod och såg på honom, utan att riktigt
veta hur hon skulle förstå honom. Hennes kärlek höll på att
öfverväldiga henne, men då hon såg det trötta, slappa draget
i hans ansikte, som icke förr fanns där, fick hon ett styng i
sitt hjärta, och hon tänkte: Hvarför pina hvarandra och
fördröja det oundvikliga?
Hon drog med en tyst suck ringen af sitt finger och höll
den i handen. "Jag skall försöka få tjänstledighet en tid,
sedan söker jag mig härifrån," sade hon och lade ringen på
bänken framför honom. "Farväl, Birger! Gud vare med
dig!"
Han svarade ej, och hon gick sin väg bort mellan träden.
Några timmar senare kom en af lasarettets konvalescenter
till henne med ett föremål i handen. "Är inte detta er ring,
syster Siri ? Jag fann den på en bänk i parken."
"Tack!" Siri tog ringen, men i stället för att sätta den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
