Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Till Gerhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklarade Magda, lade bort pennan och kastade sig
raklång på Gertruds säng.
»Du kunde åtminstone ta af dig skorna först»,
sade Gertrud ogillande, ty hon älskade ordning i allt.
»Bevars, är det så noga?» — de små skorna flögo
med en duns i golfvet, och deras ägarinna vände sig
mot väggen. »Skrif på du nu, och hälsa ynglingen
från mig.»
»Skall jag läsa upp brefvet för dig?» frågade
Gertrud efter en lång stunds tystnad, hvarunder hennes
penna oafbrutet raspat öfver papperet.
»Ja, det kan du göra, om du vill», genmälde
Magda sömnigt.
Gertrud blef ej stött öfver den föga uppmuntrande
tonen. Hon hade för vana att ej afsända sina
färdigskrifna bref, förrän de voro ordentligt genomlästa och
tyckte därför att hon lika gärna kunde läsa detta högt
som lågt; om Magda hörde på eller ej var af mindre
betydelse.
»Kära Gerhard!
»Eftersom det ösregnar i dag, passar jag på att
skrifva till dig —»
»Det var just ingen artig början», menade Magda
småskrattande. »Det hade tagit sig bättre ut, om du
börjat så här: ’drifven af en okuflig längtan att språka
med dig’, eller något i den stilen.»
»Sådana grannlåter spar jag åt dig», svarade
Gertrud godmodigt och fortsatte:
— »Magda hade tänkt göra detsamma, men när
det kom till stycket, föredrog hon att ligga och vältra
sig i min säng —»
»Sådana uttryck», afbröt Magda, »som om jag inte
legat stilla som en droppe, och —»
»Afbryt mig inte oupphörligt», förmanade Gertrud:
»Som du väl vet förflyta dagarna på Tomteboda
i allmänhet mycket lugnt och stilla utan några
händelser eller störande afbrott —»
»Den där meningen låter som tagen ur en bok»,
mumlade Magda, men Gertrud låtsade ej höra henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
