- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
20

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Blå tornet i Stettin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi gingo mot dörren, men då må man tro, att det
blef lif i den hittills stumme och, som det tycktes,
handfallne hertigen. Han rusade på mig bakifrån
och försökte strypa mig. Men svag och förslappad,
som den gamle vällustingen var, lyckades det mig
att genom en ringa skakning af min starka kropp
kasta qvinnoröfvaren till marken.

»Ve dig, usle furste», utbrast jag med hetta.
»Ve dig, skändlige, ehuru purpurklädde niding! Du
är icke värd att styra land och rike, du som icke
förmår styra dina egna syndiga lustar. Men se här
skall du få hvad du är värd.»

Med detta ord svepte jag munkkåpan hårdt
om hans utlefvade lekamen och band ett starkt rep,
som stolts jungfrun på min begäran hemtade, kraftigt
kring den syndarens kropp, så att han icke
kunde göra minsta rörelse, hvarken med armar eller
ben. Derefter tog jag afsked från honom med
följande ord:

»Farväl, ers höghet! Tacka Gud, att jag lemnar
er här och icke i stället tager eder med mig
och i morgon förevisar er för konungen, Gustaf
Adolf, och hela hans härsmagt och berättar för dem,
huru och på hvad vägar jag gripit eder. Var viss
om, att den ädle svenske konungen, i rättvis
förbittring öfver er nedrighet, skulle göra er ett
hufvud kortare.»

Hertigen brummade i skägget några ord, som
jag hvarken förstod eller brydde mig om att förstå.

Vid skenet af hertigens blindlykta, som vi togo
med oss, letade vi oss vägen nedför de branta
torntrapporna och mottogos snart i det fria af min der
qvarlemnade kamrat, hvilken gjorde oss sällskap
att uppsöka den aktade unge krigarens, von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free