- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
84

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. En konspiratörs ändalykt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man icke räknat så noga med deras uppförande mot
befolkningen i de länder, der man förde kriget. Det
var icke vanligt, att man ansåg soldaten vara till
för att försvara den värnlöse och straffa förtryckare.
Tvärtom ansåg hvarje sådan kringströfvande
krigare sig sjelf såsom en af verldens herrar, hvilken
allt måste tjena. Bönder och deras egendom hade,
enligt deras mening, blifvit skapade blott för att
någon gång tjena dem till förlustelse.

Det var derför icke underligt, att ett visst
missnöje började råda bland de i Gustafs här tjenande
utländske knektarne, då de nu måste försaka sina
fordna upptåg, då bondens ko och bondens dotter,
såväl som hans hus och hem, genom Gustaf Adolfs
stränga bud fredades för deras lystnad.

I den trupp, som jag tillhörde, funnos åtskilliga
utländske män instuckne bland oss svenskar.
Det var hufvudsakligen tyskar, till ett antal af
omkring trettio, men äfven italienare och fransmän.

Bland tyskarne var äfven en man, som kallade
sig Mathias, en af de vildaste och mest oregerliga
sällar, som jag någonsin har sett under hela min
lefnad, och hans utseende bar i sanning tydligt
vittnesbörd om de onda lustar och begärelser, som egde
herraväldet inom honom. Han var liten till växten
och gick alltid något framåtlutad. Hans skägg var
afrakadt, utsväfningar och ett dåligt lefverne hade
förtunnat hans hår, så att det hade mycken möda
att kunna skyla hans hjessa. Men det märkligaste
hos karlen var hans ansigte och i detta förnämligast
hans ögon. Hans hy var icke blek, men dess svaga
rodnad hade en blandning med gult, hvilken
ingalunda förskönade hans fula drag. Hans anletsdrag
talade om vilda, otyglade lidelser och hans ögon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free