Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. På spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likväl god tjenst, enär det tillstadde oss att någorlunda
iakttaga de orter, genom hvilka vi färdades.
Sedan vi hade fortsatt färden ett par timmar
och jag länge hade väntat att få se den af
värdshusvärden i Amberg omtalade byn Strasnitz med
värdshuset »Gyllene Hornet», utbrast jag otåligt:
»Efter min beräkning borde vi redan hafva kommit
till Strasnitz, så vida värdens underrättelser
voro sanningsenliga.»
»Så synes mig ock,» genmälde Hans Färdig,
»men törhända finna vi byn bakom denna krökning
af vägen.»
Hans Färdigs gissning besannades. När vi
hunno fram till ett ställe, hvarest vägen gjorde en
skarp krökning kring en skogsdunge, varseblefvo
vi en oredig samling af hus.
»Här månde det visserligen vara,» utropade jag,
glad öfver denna upptäckt. »Låtom oss skynda!»
I rask fart ilade vi genom byn. De första
husen voro mindre kojor, som icke kunde misstänkas
för att vara det sökta värdshuset. Derefter
färdades vi förbi ett par stora bondgårdar, hvarest vi
icke heller ansågo oss behöfva spörja till. En
argsint gårdvar rusade ut från den ena af dessa
gårdar och gaf genom högljudt skällande sitt missnöje
tillkänna. Snart hunno vi fram till ett större hus
med ett bredvid liggande skjul. Detta måste vara
värdshuset.
Vi stannade på den rymliga platsen mellan
huset och vägen och jag steg af hästen för att göra
efterfrågningar. I alla fönstren rådde fullkomligt
mörker, hvarför jag måste genom starka slag på
dörren gifva de innevarande till känna, att någon
ville blifva insläppt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
