Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men äfven han afstyrkte hvarje försök till ve-
dergällning på Torkels baneman. Rasmus vore för
öfrigt, jemte sin herre prokuratorn, stadd på resa
ned åt landet.
»Var tålig och bida!» sade han och klappade
henne. »Gud skall nog till sist hjelpa dig.»
Det återstod för henne sålunda endast att under-
gifvet finna sig i ödets tillskyndelse och hoppas på
vedergällning af högre magter. Så länge prokura-
torn var borta ur staden, kunde hon emellertid vara
lugn för sin egen person för vidare förföljelse,
Någon tid derefter dog Jakob Perlstickare.
En qväll i påskveckan, då han varit på trakte-
ring hos en af grannarne och skulle gå hem, råkade
han falla omkull i halkan, och, vare sig nu att ölet
tyngt honom för mycket i hufvudet eller af någon
annan orsak, ifrån den kullerbyttan stod han icke
upp med lifvet.
Elin var nu ensam i stugan. Hon tänkte i bör-
jan att resa till doktor Benediktus’ syster i Vadstena.
Men under tiden lyckades det doktorn att utverka
att hon blef anstäld såsom kammarpiga hos Karin
Månsdotter, hvilken redan börjat att hälla ett litet
hof på slottet. Fru Karin, som hon gemenligen i
dagligt tal kallades, hos hvilken Benediktus var en
daglig, mycket kärkommen gäst, hade genast sam-
tyckt till hans anhållan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
