Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvärt som kungen slutat leken gick han bort
till Svante Sture, som stod längst upp till venster i
salen, talande med fru Karin, och klappade honom
förtroligt på axeln.
»Nej, hvad gör du, pappa Erik?» utropade Her-
kules i komiskt förebrående ton. »Ser du då inte
att det är din gamle frände? Eller tycker du
kanske inte att han pöser tillräckligt förut af hög-
färd? ... En tid bortåt, fortsatte han hviskande åt
Elin, »har gref Svante varit alldeles som folkilsken,
Det är förstås för giftermålet som ej blef af mellan
hans son och lilla fröken Virginia, pappa Eriks dot-
ter, vet jag.»
»Ja, du Herkules, var det inte underligt?»
»Röda drakens verk, inte annat! Den slugingen
sa” till pappa Erik: de stora husen äro nog mägtiga
förut, Ers Maj:t; deras takåsar böra inte komma lika
högt som eder!»
»Då blef det nog som hund och katt mellan
honom och gref Svante.»
»Jo, lita på det. Så’nt ligger herr Göran i fatet
så länge han lefver,»
» Eljest är han nog icke sjelf den som icke lägger
lök på laxfatet.»
»... Så han springer och tisslar för pappa Erik
om allt ting, kan I icke tro, Bäst det är, ska’ I få
se, blir denne stackare så inblandad i gröten, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
