Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon sprang till baka upp i kammaren och del-
gaf Sven sina bekymmer. Vore det verkligen sant,
att Rasmus fatt sin bane, skulle herr Göran icke
af någon låta hindra sig att utkräfva den grymmaste
hämd. Enda räddningsmedlet vore derför, att Sven
hölle sig gömd tills värsta stormen vore öfver, då
hans vänner nog skulle hjelpa honom på flykten. —
Men hon fick ej ett enda redigt ord till svar, tyckte
hon, på sina frågor och funderingar. Han sökte
endast tillfälle att få klappa och smeka henne. Ändt-
ligen kom hon att tänka på, att innanför kam-
maren funnes på vinden en liten skrubb, som icke
vore så oäfven till gömställe. Öfver vinden kunde
man sedermera komma till den andra slottsflygeln,
der skrifvarstugan var, om man blott skaftade sig
nycklarne till ett par dörrar. Och derpå förde hon
honom, halft med lock, halft med pock, in i skrubben,
läste igen dörren, kastade en hop skräp, som läg
kringströdt mellan bjelkarne i takresningen, framför
den samma samt stoppade nyckeln i barmen. Om den
undersökning, som till äfventyrs kunde blifva företagen
der uppe, tänkte hon, icke skedde dess mera grund-
ligt, skulle Sven helt säkert gå fri från prokuratorn
och hans profosser.
Elin hade icke väl äter inkommit i rummet, förr
än Dortis röst hördes i trappan. Hon skyndade fram
till fönstret och låtsade vattna sina blommor, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>