Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu drack doktor Benediktus gamle herr Björn
Pedersson till. Gubben famlade ett ögonblick med
sina skrumpna fingrar om den vridna foten på vin-
glaset, men gjörde derefter ärligt besked, i det han
spillde stora, röda droppar öfver sitt hvita skägg.
Men det betydde mindre. Björn Pederson Båth ville
lika ogerna sakna något godt dryckeslag, som hans
äkta hälft, den stränga fru Brita, ville vara borta
från något dansgille på hofvet.
Hans granne till venster var den svartmuskige
Hogenskild Nilsson, hvilken skrattade i mjugg åt ho-
nom då han icke hviskade spefulla anmärkningar i
örat på doktor Benediktus.
Här vid midten af bordet hade samtalet rört sig
en stund om Nils Stures snart väntade återkomst
från sin friareresa till Lottringen. Några hade hållit
före att fröken Renata, trots allt krångel, ändock
till sist skulle gifva efter. Andra hade påstått att
orsaken till kränglet endast var den danske kungens
afund, medan slutligen ett tredje parti ansett att allt-
sammans var kung Eriks fel, som icke sjelf rigtigt
visste hvad han ville.
Till detta sistnämda parti hörde grefve Svante,
kanske mest derför att han, på samma gång han för-
fäktade denna mening, fick tillfälle att inblanda några
ord om sin sons skymfliga mottagande, då han förra
vintern återkommit från kriget, skyld bland annat för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
