Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du från dina sinnen? .. . och vet ingen det här
inne?»
»Ts, säger jag! . . . Håll bara käften! Ser du inte
hur de börja glo på oss der nere? — Den som kny-
ster ett ord, har Göran sagt, är dödsens lamunge.»
Sven var dock långt ifrån sinnad att tiga. Vis-
serligen var han numera i konungens tjenst och hans
hjerta var icke synnerligen uppfyldt af tacksamhet
mot Gref Svante, hans forne herre, hvilken icke blott
lemnat honom utan hjelp i hans nöd, utan dessutom
sedermera velat taga honom fast och döma honom
från lifvet endast för att visa, att han hade rätt
dertill. Men detta skändliga mord, begånget som
det var af en som var oåtkomlig för den vanliga rätt
visan, och till på köpet på en värnlös fånge, som
icke, äfven om han velat det, kunnat försvara sig, samt
dertill en af de ypperste män i landet, allt detta i
förening upprörde på det lifligaste Svens känslor och
satte hans blod i jäsning. Han gaf derför sin väns
varning en god dag och ärnade just stiga upp på
bänken för att taga till ordet samt högt och ljudligt
omtala hvad som händt, påminnande sina gamla strids-
kamrater, som allesamman kämpat under den unge
Sturens banér, om dennes dygder, om hur god, fri-
kostig och tapper han varit, redogöra för dem på
samma gång om prokuratorns funder och fula kon:
ster, hur denne förföljt herr Nils hela vägen igenom;
häcklat och förtalat honom till heder och anseende;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
