Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändamålet med hans utfall var fullständigt förfeladt.
Sedan båtarne åter blifvit samlade, gaf han derför
befallning att man skulle ro till baka till staden.
Den hvita plymen hade han aldrig råkat. Hans
fartyg hade nämligen varit för djupgående för att
kunna komma in i sundet. När han funnit att så var
förhållandet, hade han i yttersta raseri allossat sina
båda hakebössor, men afståndet hade varit alldeles
för längt, och skrotkulorna hade nedfallit i vattnet på
halfva vägen.
Mycket folk hade stupat. Två båtar med man
och allt hade gått till botten och andra voro betydligt
skadade till skrof som åror. Det var en synnerligt
snöplig utgång mot en så underlägsen fiende.
Ingenting förtröt likväl de kungliga knektarne så
mycket som de smädeord, med hvilka de måst hålla
till godo af hertigarnes folk. Hvem ville väl under
dessa tider skällas ut för att vara den hatade Görans
hofman? — Ingen redlig krigsbuss kunde förlika sig
dermed. När de ifrigt hviskade sins emellan, — un-
der det att de torkade svetten och krutstänket ur
sina väderbitna, skäggiga anleten eller plåstrade på
de sår och skråmor, som de fått under striden —
och man lade märke till deras vreda miner, kunde
man förstå att det jäste högt i sinnena. Också hördes
snart ett högljudt mummel öfver hela flottan, att in-
gen längre kunde finna sig i Görans regemente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
