Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portföljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Rendez-vous, vill ni säga? Då hade hon väl burit sig klokare åt. Till sängkammaren kommer ingen utan att blifva sedd. Men låtom oss antaga er misstanke för grundad; hvem menar ni den lycklige skulle vara?» Härvid kastade grefven en förnöjd blick åt spegeln.
»Hvad vet jag? En drottning är kvinna, kvinnor älska ombyte af beundrare. Spanske ministern ser bra ut och tycks med hvarje dag komma i allt större nåd. Grefve Tott är också en vacker herre, att förtiga von Steinberg, den nye understallmästaren, med flere.»
»Yrar ni? Sådana sammankomster som ni misstänker kunna icke beviljas åt andra än erkända favoriter. Dit hafva väl de herrar ni nämt ännu ej kommit, vill jag hoppas; och ni känner grefve Magnus bra litet, om ni tror, att han, genom en kvinnonyck, låter störta sig från den plats han så länge innehaft. Ännu har den man ej bestigit hoftrapporna som slår mig ur brädet, och har jag förstått att hittills afböja själfva kronprinsens försök, må jag väl kunna sätta en gräns för några inbillska narrars.»
»Med ers höga nåd vågar jag icke jämföra mig i vishet; men besynnerliga rykten äro gängse. Den franske doktorn har sadlat om och blifvit Pimentels man. Spanioren lär fått tillstånd att, utan anmälan, när som helst komma till biblioteket, hvarifrån vägen till sängkammaren ej är lång.»
»Jag ensam har ägt en sådan nåd; mig efterträder ingen. Haf tack för er tillgifvenhet; var lugn och utspionera, om ni kan, huruvida hennes majestät lägger sig tidigt i afton, eller skickar efter sin läkare?»
Med felslagen förhoppning att genom sin tjänstfärdighet erhålla åtminstone löfte om någon ytterligare gunst af den höge beskyddaren, hvars förtroende han länge ägt, gick Canterstéen tillbaka till den sidan af slottet som drottningen bebodde. Där var allting tyst och stilla; posterna hade hvarken sett läkare eller andra främmande personer, och på alla hans försiktiga frågor följde blott det svar, att ingen fick passera, emedan hennes majestät ville vara allena och ostörd.
Uppkrupen i hörnet af sin soffa, satt också verkligen Kristina ensam och tankfull, bläddrande i en handskrift, som innehöll anmärkningar öfver aningar, spådomar och drömmar af Salmasius. »Det vore märkvärdigt,» sade hon för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
