Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 470. Ack, Jesu Krist, mig nåd bete - 471. O Jesu, när jag hädan skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ditt välbehag är nog för mig,
Vid det må jag förbliva!
Jag vet, att du den vännen är,
Som samma hjärta för mig bär
I livet och i döden.
8.
I liv och död min tillflykt bliv;
Jag i din hand mig giver:
När du, o Jesu, är mitt liv,
Min vinning döden bliver.
När du allena är mitt hopp,
Skall jag fullborda väl mitt lopp
Och livets krona vinna.
B. Ringwaldt (1530—1598).
Svensk övers (1600-talet).
Kr. Dahl (1758-—809).
J. O. Wallin (1779—1839).
471.
O Jesu, när jag hädan skall
Och anden min uppgiva,
O, då är prövotiden all:
Hos dig får jag då bliva.
Min kropp här såddes dödelig
Men skall stå upp odödelig,
I härlighet förklarad.
2.
Jag kläder av förgänglighet,
Blir lös av syndabandet,
Ikläder mig stor salighet
Uti det goda landet,
Där livets krona för mig står,
Den jag av Herrens hand då får
Och Jesus mig förvärvat.
3.
Jag kommer av ett brusand’ hav
På rätta glädjestranden;
Min kropp han lägges ned i grav,
Men Gud upptager anden,
Ur mörker kommer jag till ljus,
Från armod till Guds rika hus,
Från oro till god vila.
4.
Min hydda, som här fallen är,
Skall Herren där upprätta;
Ett paradis Gud mig beskär,
Ett evigtliv för detta.
Min* ögon öppnas, varda klar’,
Jag liv i döden funnit har:
Så har all sorg en ände.
5.
Ty detta liv är idel död,
Man må det liv ej; nämna;
Men all dess jämmer, brist och nöd
Vid. gravens brädd vi lämna.
Ju närmre vi till graven gå,
Dess säkrare vi röna få,
Att döden blir vår vinning.
6.
O usla liv, o bräcklighet,
Ho dig kan rätt betrakta,
Han må din lust och härlighet
Ej synnerligen akta.
Men döden är nu ingen död:
En gång till livet från all nöd,
Förlossning av elände.
7.
O död, du öppnar ljuv och god
För tro och hopp ditt sköte,
Då gudlöshet och övermod
Förfäras vid ditt möte.
En ryslig ände lasten tar;
Men korset, som den fromme bar,
I segerns palm förbytes.
8.
Kom, Jesu, du min Frälserman,
Kom, för mig till det livet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
