Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska evangelieboken - Evangelier och epistlar - 2 Söndagen efter Trefaldighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jerusalem. När de båda lärjungarna Jakob och Johannes
förnummo detta, sade de: »Herre, vill du att vi
skola bedja att eld kommer ned från himmelen och
förtär dem?» Då vände han sig om och
tillrättavisade dem. Och de gingo till en annan by.
Medan de nu färdades fram på vägen, sade någon
till honom: »Jag vill följa dig, varthelst du går.» Då
svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och
himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen
har ingen plats där han kan vila sitt huvud.» Och
till en annan sade han: »Följ mig.» Men denne
svarade: »Tillstäd mig att först gå bort och begrava
min fader.» Då sade han till honom: »Låt de döda
begrava sina döda; men gå du åstad och förkunna
Guds rike.» Åter en annan sade: »Jag vill följa dig,
Herre, men tillstäd mig att först taga avsked av
dem som höra till mitt hus.» Då svarade Jesus honom:
»Ingen som ser sig tillbaka, sedan han har satt sin
hand till plogen, är skickad för Guds rike.»
Sv. Ps. 215. Jesus allt mitt goda är.
II. AFTONSÅNG: Hos. 11: 1–7.
Guds kärlek klagar.
Så säger Herren:
NÄR ISRAEL VAR UNG, fick jag honom kär, och
ut ur Egypten kallade jag min son. Men ju
mer de hava blivit kallade, dess mer hava de dragit
sig undan; de frambära offer åt Baalerna, och åt
belätena tända de offereld. Och likväl var det jag
som lärde Efraim att gå, och som tog dem upp i
mina armar. Men de förstodo icke att jag ville hela
dem. Med lena band drog jag dem, med kärlekens
tåg; jag lättade oket över deras halsar, jag sänkte
mig ned till dem och gav dem föda.
Borde de då icke få vända tillbaka till Egyptens
land eller få Assur till sin konung, eftersom de icke
vilja omvända sig? Ja, svärdet skall rasa i deras
städer och förstöra deras bommar och frossa
omkring sig, för deras anslags skull. Ty mitt folks håg
står till avfall från mig; och huru mycket man än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
