Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
9.
Pehr Thomasson fick i högre grad än mången
författare se, hvad man tänkte om hans författarskap.
Detta dock af en särskild omständighet.
Under sommaren 1881 var han klen till hälsan,
och for att kunna erhålla den mest noggranna
läkarvård lät han en dag föra sig till Sabbatsbärgs
sjukhus i Stockholm.
Detta blef naturligtvis bekant. Ryktet om hans
sjukdom förstorades, och en vacker dag visste en
morgontidning bcätta, att Pehr Thomasson aflidit. Med
dagens post fördes notisen till landsorten, där — säväl
som i Stockholm — »runor» skrefvos i parti.
Men jag återgår till den nämda dagen.
Fru Thomasson hade tidigt pä morgonen fatt
tidningen. Hennes känslor därvid läta sig lättare tänkas
än beskrifvas. Hon tog dottern med sig för att gä upp
till sjukhuset och se den käre dödes kallnade lik. ...
Emellertid hade Pehr Thomasson kryat till sig.
Intet anande beslöt han att, jämte en kamrat å
sjukhuset, taga en promenad i den till detsamma hörande
trädgården.
Knapt ditkommen far han se sin hustru och
dotter i djup sorgdrägt. »Hvad nu f» tänkte han, men
märkte i detsamma att hans hustru svimmade. . . . Hvad
i alla dagar skulle hon tänka, när hon fick se sin
aflidne man komma lifs lefvande så där!
Händelsen aflopp emellertid utan menliga följder,
och först när fru Thomasson riktigt kom till sans, fick
hennes man — som icke sett tidningen och
följaktligen ej kunde begripa något af allt detta — klart för
sig, huru det hängde ihop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
